coolbettan

....men tar det aldrig slut på det negativa?

Idag upptäcktes att min bil gått sönder och förmodligen en drivknut.
Detta var inte så upplyftande då bilen redan detta år kostas på mellan 35.000- 40.000 i reparationer, service och nya sommar och vinterdäck.

Sedan var fd med Hund2 till veterinären på återbesök och det konstaterades att hon behövde opereras.
Hund3 har sedan löpet fått något tokigt som kommer där ur bakändan och fd fick veta att hon snabbt kan bli akutsjuk och att hon då behöver röntgas och eventuellt opereras.
I virrvarvet så togs beslutet att prova ge Hund3 en penicillinkur och att vi snabbt får åka till jourhavande djursjukhus några mil bort om hennes tillstånd försämras.
Hur kan detta nu bli med hundarna?
Jag har ju alltid skött dom efter konstens alla regler, köpt dyrt och bra foder och gett dom all sköns omvårdnad och skulle nog kalla våra hundar som man kallar människor som motionerar och äter nyttigt för friskusar.

Jag har ätit saffransbulle till frukost, lunch och middag och det kan man väl göra?
Om inte, så gjorde jag det ändå och det gick alldeles utmärkt.

coolbettan

Och något gott!
Det hjälpte mig att iallfall titta upp med ansiktet ifrån brunnsbotten.

Min kära Dotter2 var här hemma då jag var och inköpte några julklappar och bakade sina mycket saftiga och goda lussekatter!
Men det var inte nog med detta för hon hade bakat saffransskorpor till mig också!
Jag vart såå glad!
Tusen tack Dotter2!

Många lussekatter har jag ätit ikväll, kanske för många om jag ska vara ärlig, men gott har det varit.
Det var till och med så att fd tog först en halva för att smaka som annars tycker saffransbröd är för torrt men som sedan smaskade i sig den andra halvan och det är ett bra betyg det.

coolbettan

Jag ligger fortfarande i diket och krälar i dyn och har inte orkat kräla mig upp på vägbanan igen.
Det är blött och kallt i diket.

coolbettan

Får jag säga blä trots att jag är över fyrtio år?
Om inte så gör jag det ändå!
-Blä!!!

coolbettan

Denna bild har jag tidigare publicerat men jag gör det igen för den stämmer så bra idag!



coolbettan

Jag behöver mobilisera en större kraft inom mig som kan stärka mig mer och finna bra lösningar som gagnar mitt mående.

Kan jag även här använda elnätet för att få den styrkan och kanske kan visparna till elvispen vara till hjälp?
Jag menar om jag sticker in elvisparna i kontakten och håller i dom en stund så kanske jag kan jobba upp en kraft inom mig, får testa och se om det kan hjälpa!

coolbettan

Efter en rolig och trevlig tripp med mycket skratt så är jag hemma igen!

Det var en välbehövlig tripp.
Jag var imponerad över att fartyget var så rent.

Jag badade bastu som vi hyrde och bubblade i bubbelpoolen, så skönt, hade inte i min vildaste fantasi kunna tro att jag skulle tillåta mig njuta av detta så mycket!

i Tallin åt jag den godaste och fräschaste fish and chips jag någonsin ätit med finaste råvarorna och har svårt att tro att någon någonsin kommer att toppa den.

Jag har under denna tripp upplevt saker jag aldrig förr upplevt och det var mycket positivt.
Jag har också funderat mycket mellan varven:
Kan jag förvalta och ta emot så mycket jag nu får utan att ge lika mycket tillbaka?
Är det okej att bli så här upptankad?
Att jag har ett sådant värde har jag i min vildaste fantasin inte kunna trott, kan det verkligen vara möjligt?
Ja jag kan tillåta mig få och bli upptankad och känna detta enorma värde!

coolbettan

Skärgården är fantastisk även vintertid! coolbettan

Detta Vaktellår såg så skört och sött ut för att jag skulle stoppa det i min mun. Stackars Vaktel som fick sätta livet till trots att jag inte käkade upp den. Men det kändes som om jag skulle äta upp Putte, undulaten så det tog emot. coolbettan

Då lämnar vi huvudstaden och styr mot först Mariehamn och sedan Tallin! coolbettan

Här är hytten! coolbettan

Nu kliver jag på båten! coolbettan

Visst kände jag rätt i ryggmärgen då jag trodde att jag och min nya förälskelse skulle passa varandra som handen i handsken!
Vår relation har övergått snabbt på ett par dagar till djup kärlek och jag kan utan att överdriva undra: Vad har du, Nisse varit i hela mitt liv?

Nisse har sedan i lördags, efter att ha laddats upp under natten fått bekänna färg.
Han har idogt jobbat flitigt och fått kämpa från rum till rum.
Nisse fick börja sitt arbete i matsalen och där fanns husets utmaning, den handknutna mattan med några konstiga mått som 251x 356, han kämpade som en slav med att få ur allt hundhår som inte dammsugaren gått bet på i den täta mattan.


När vi först drog igång Nisse och vart stående i förundran och titta på hans idoga arbete så fick både jag och fd hjärtat i halsgropen då Nisse närmade sig trappan och inte stannade förrän han var en bit utanför första steget, jag han tänka: Där går 5.500kr åt helvete! Men Nisse var ju mer kompetent än mina tankar och stannade med ett ryck och backade tillbaka till golvet och fortsatte som om inget hade hänt medan jag och fd fortfarande stod adrenalinstinna.

Nisse kör efter sitt egna städschema och jag tyckte till en början att han liknade barnen då dom dammsuger lite här och lite där och var väldigt skeptisk till att detta skulle funka, men Nisse visste vad han gjorde och fick ett strålande resultat.

Fd gick tillslut barfota för att känna ett helt skräp och hundhårsfritt golv.
Jag som inte har kunnat använda mina Birkenstock sedan fötter och ben strular och pga av att jag snubblar på sulan njöt av att inte ha en päls av hundhår under strumporna och inte en massa brödsmulor under fötterna som känns som om jag går på en spikmatta.

Barnen var inte så entusiastiska till köpet av Nisse utan tyckte nog mest att det var ännu en galen idé.
Men dom kröp tillslut till korset och visade en liten smula av beundran av Nisses arbete.


Hundarna trodde jag skulle få tokspel men tre stycken låg och sov i korgen i hallen då Nisse satte igång och tillslut så såg hund4 Nisse och sprang upp för att leka.
Men sedan kom old lady som inte annars gillar dammsugare och fick det där tokspelet och Nisse fick sig en riktig utskällning men lät sig inte påverkas av det utan fortsatte helt oberörd sitt städande medan old lady fortsatte vakta Nisse och ägnade den dagen till att kolla av honom men har nu börjat vänja sig.

Nisse känner själv av då han behöver ny "mat" och åker då till sin basstation och dockar den.
Nisse talar om när vi gjort något fel och här insåg jag att Nisse är transa då han pratar med en kvinnoröst.
Nisse har en behållare som vi tömmer varje gång enkelt och smidigt så Nisse har ingen dammsugarpåse som ligger och surar och luktar pek.
Jag trodde Nisse skulle låta högt som en dammsugare men vart glatt överraskad då han låter mindre än en radiostyrd bil.

I söndags morse så hade redan Nisse börjat städa då jag gick upp på morgonen, det går att ställa in när vi vill att Nisse ska städa så jag vaknade till nydammsugna golv i köket, hallen och matsalen.


Men jag var i söndags morse tvungen att torka golvet i köket för att se hur mycket Nisse missat att dammsuga bort men inte hade Nisse missat något.

Nisse kommer inte under alla skåp men det gör inte det gamla dammsugarmunstycket heller men han vispar fram lite dammråttor ändå med hjälp av sin framfart. Under dessa skåp så får vi ta dammsugarröret och suga upp dammet.

Det finns också små smidiga koner som vi sätter upp om det är någonstans som vi inte vill att Nisse dammsuger och då går han inte över den gränsen, dessa koner kan också ställas in för att Nisse ska gå till nästa rum då han är klar med det första.
Jag kan säga att alla finesser som Nisse kan har jag ännu inte lärt mig.

Jag är evigt tacksam till Utlandsmamman för att hon introducerade oss för varandra!
Jag älskar Nisse och ser fram emot att alltid ha nydammsugna golv hädan efter och att jag slipper tjata på någon annan att det behövs dammsugas eller behöver reta mig på att det inte damsugits ordentligt.

Jag är säker på att jag får anledning att blogga mera om Nisse!

coolbettan

Eller stjärnbulle skulle nog vara ett mer passande ord!

Igår kom äldsta dottern hem från Dotter2 med en lussebulle.
Dotter2 hade dagen innan bakat lussebullar och skickat med en sådan hem till mig.
Trots att lussebullen var en dag gammal så var den otrooooligt saftig!
Den var fantastiskt god!
Hur Dotter2 gjort denna lussebulle som var så saftig vet inte jag men jag vart upplyst med at den var bakad utan kesella.
Duktigt bakat kan jag bara säga och jag njöt av fulla drag!
Tack Dotter2!

coolbettan

......jag fylldes med glädje och jag kunde känna hur håret reste sig på min kropp och jag rös av välbehag!
Jag hann tänka mycket,
jag hann tänka att mjölken ur hund 2:s tuttar försvunnit och med det också knölarna,
jag hann tänka att jag var glad att jag inte deppade ihop totalt innan medicinen om skendräktigheten verkat klart,
jag hann tänka att jag skulle ringa Dotter2 och berätta och hann också tänka mig in i hur glad hon skulle bli när hon fick höra detta, jag hann tänka att jag skulle skriva till er på bloggen och berätta den glada nyheten,
jag hann också tänka att nu skulle "Bill" och "Bull" få många år tillsammans, jag hann tänka en massa annat också.

Men tillslut insåg jag att jag var på fel tutte och kände efter och när jag insåg det så hittade jag knölarna igen och kunde nyktert konstatera medan glädjen rann ur min kropp och håret på kroppen lade sig platt ner efter huden igen och jag började frysa att tumörerna inte gått bort med hjälp av medicinen och att det nu väntar en operation för hund2.

Ibland är livet bra hårt!

coolbettan

Trööööööööööööötttttt!

coolbettan

Jag vilade middag en stund och när jag öppnade ögonen en smula så vidgade jag dom mer än helöppna efter någon mikrosekund och mitt hjärta bultade hårt i bröstet!
Jag vek undan täcket till den som satt på sängen vid min huvudända: Välkommen! Kom och kryp ner till mig!
Jag tog tag om hans midja och hjälpte honom ner till mig under täcket och jag lade mig i hans krok och gossade.
Det var njutbart att känna hans kropp mot min kropp och äntligen var vi tillsammans jag och irobot Roomba 581.

Nu har jag packat upp honom ur kartongen och med alla dessa extra delar som medföljde som inte framgick av informationen av köpet.
Vi beställde extra utrustning till honom som kommer i nästa vecka så nu har Nils eller Nisse som familjen föredrar kalla honom två uppsättningar extrautrustning men jag finner det bra då huset är stort.

Jag har studerat instruktionsboken noga och inser att det är mycket information att ta till sig.
Det går att programera in ett städschema till Nisse och det medföljde en fjärrkontroll och genom den ska Nisse programeras, men det blir ett senare experiment.

Självklart har jag förevigat våran första tid tillsammans med mobilkameran och dessa bilder vill jag naturligtvis del med mig utav till er.

Här är Nisse i sin kartong:



Här har jag öppnat kartongen och finner att Nisse inte är så stor:



Nisse behövde matas med lite energi så nu sitter han vid sin basstation i matrummet och tankar sina batterier och det behöver han göra tills imorgon innan vi provkör honom och testar hans sugförmåga:



Spännande så att det förslår och jag undrar om jag kommer att kunna sova inatt i väntan på att få sätta på Nisse!

coolbettan

Jag fick just veta av fd att jag ska ut på en resa över en dag.
När jag fick veta vad som väntade mig fick jag en stor klump i bröstet och fick svårt att andas och jag satt faktiskt helt stilla och försökte ta in det hela.
Att jag blir stum hör inte till vanligheterna men så vart det.

I skrivande stund har jag fortfarande lite svårt att ta in vad jag just hört och jag tror att jag måste smälta detta en smula innan det går in.

Jag ska till Uppsala Vibb Center och där ska jag få göra något som jag länge, länge velat göra.
Fd har bokat floating till oss båda!
Fattar ni? coolbettan ska "floata"! coolbettan ska vara i vatten! coolbettan ska lämna huset för en dag!
Fd sa: Du kan ju be om att få grädde i din istället för saltvatten med dina spasmer i benen så blir det ju snabbt vispgrädde!

Vilken grej jag ska få uppleva!
Satan i gatan så kul det ska bli!

coolbettan

jag har nästan dejtat motionscykeln varje dag!

En dag var jag tvungen att hoppa över då jag fått ett blåmärke på skinkan efter en dag då jag glömt ordet lagom och cyklade i en timma.

Vi har det ganska trevligt jag och motionscykeln, men lite långtråkigt är det ibland men det är bara att bita ihop då och intala sig själv att det är ju bara 30 minuter det är frågan om och det överlever jag.





coolbettan

Fick en ny läxa av Dr Trygg idag, en riiiiiktigt svår en.
Nu ska jag ställas på prov.
Läxan innebär att jag en stund om dagen t.ex sätter mig och fikar och sitter och bara tittar ut och ser hur det ser ut där utanför fönstret och slår bort alla tankar som far som skottspolingar i hjärnan, jag kan också vara med hundarna och bara vara och titta på dom och smeka dom och bara känna hur det känns, eller så kan jag ta och sitta still framför tven och koncentrera mig på vad jag ser och hör.
Skitsvårt för mig som inte kan sitta still!

En utmaning skulle jag vilja kalla det och jag tror jag skulle ha enklare att bestiga Mont Evrest!

coolbettan

I helgen så beställde jag en ny bok via internet.
I går så kom då boken hem i brevlådan!

Jag öppnade boken och började läsa och sedan tog jag en stund och försökte läsa igen på eftermiddagen.
Tur att den inte är så svårläst.

När jag skulle gå och lägga mig så tog jag upp boken igen och läste och läste och det var såååå spännande.

Det första jag gjorde när jag klev ur sängen var att ta med mig boken ut i köket.
När jag sedan borstade tänderna så var det nästan att jag skyndade mig för att åter kunna fortsätta att läsa den spännande boken.

Jag läste faktiskt ut den igår kväll men har börjat på den idag igen för att den var så fantastiskt spännande.
Jag är eld och lågor över boken.

Nu kanske ni vill veta vad den fantastiska boken heter och det ska ni få och här kommer den: Surdegsbröd av Martin Johansson.

Nu håller jag på att planera för att sätta mina första surdegsgrunder, en råg och en vete.
Jag planerar inköp, planerar att tömma ett köksskåp för att ha som jässkåp, planerar inköp av baugettplåt, en bra köksvåg, brödkorgar, större degskrapa.
Men jag kan inte börja än eftersom jag strax ska på en liten resa och jag skulle ju i och för sig kunna ta med mig glasburkarna under vardera arm på resan för att pyssla om dom men jag har trots allt beslutat mig för att vänta tills jag kommer hem.
Men jag har idag mosat potatis till potatisbrödet och fryst ner, mest för att jag såg att det fanns färdigkokt potatis i kylen som jag förstod att ingen skulle äta upp och jag ville vara lite sparsam.

Fd sa imorse att han inte betvivlar att det kommer att bakas surdegsbröd men att han blir lite orolig över hur jag ska kunna hålla detta nya intresse på en normal nivå.

Jag gnuggar mina händer i iver att få sätta igång!

coolbettan

Jag fick i måndags en Award av Jag och berättar här 10 saker om mej som jag inte tror ni vet om.





1. Jag är en hejdundrande på snöskor och fullkomligt flyger fram med sådana på fötterna.

2. Jag tycker om att dra lite eldragningar och koppla lättare elsaker och som ung hade jag en liten dröm om elektrikeryrket, i tidiga tonåren fick jag byta kontakter och laga trasiga lampor hos min mamma.

3. Jag har en silvermedalj från en hokeyturnering och var ursnygg i min suspensoar.

4. Jag har insett att jag har ett stort behov av att få vara ensam emellanåt!

5. Jag har en hemlighet i min undeklädeslåda!

6. När jag har jättetråkigt tar jag fram kolasåsen ur kylskåpet och en tesked ur lådan och sätter mig vid köksbordet och sprutar lite sås på skeden och stoppar i munnen och fortsätter sedan tills det känns söt och äckligt i munnen.

7. När jag var ca: 5år så skulle jag och min bästis lussa för våra föräldrar som hade fest och helt plötsligt så stoppade jag tärnljuset i munnen och tuggade sönder glaslampan och till följd så blödde jag i hela munnen och lampan minns jag smakade illa.

8. Mitt bästa städverktyg är en tandborste.

9. Jag gillar att borsta tänderna och gör det gärna väldigt länge tills tandkrämen rinner ur mungiporna där jag sitter på toalettstolen.

10.Jag ogillar långa tånaglar och får kväljningar då jag ser det.


Jag sänder den vidare till:

Anneli

Pia

Sussie

*tingeling*

Frogprincess



coolbettan

Igår hade jag en mycket fin och trevlig födelsedag men allt gick inte på räls.
På morgonen gick min mobiltelefon sönder men det påverkade inte mitt födelsedagshumör.
Och vad gjorde en mobiltelefon mot vad fd kom hem och berättade när han varit hos veterinären med en av mina tårtsmulor.

För några dagar sedan så började Hund nummer:2 som är 5 år att låta konstigt vid inandning och det lät som om hon drog upp mormors hosta då hon försökte dra luft.
I torsdags kväll så låg jag och smekte henne på magen och kände två små knölar vid en tutte och vi kom överens om att vänta ett par dagar med både knölarna och andningen för att se om det vart bättre.
Men på fredagen när vi varit och handlat så for vi förbi veterinären för att köpa hundfoder och vegetariska hundben till den hund som har allergi och fd hade då tagit upp problemet med hund nummer 2 och fick en tid tills igår eftermiddag.

Till veterinären for fd med hund 2 och kom hem och berättade vad veterinären sagt, jag såg på kroppsspråket att det inte rimmade med talet som kom ur fd:s mun.
Först sa han eftersom han fixat så veterinären klipp klorna: Titta matte vilka fina klor jag har!
Sedan berättade han att tonsillerna var svullna och att hunden fått penicillin och ögondroppar.
Han fortsatte att hunden fått ett annat läkemedel som skulle stoppa mjölkproduktionen nu när hon är i skendräktigheten och fanns knölarna kvar så skulle dom opereras bort och allt detta sades med en peppande glad stämma.
Men jag fattade någonstans i bakhuvudet och mina ögon tårades och fd försökte att nu ska vi inte ta ut något i förväg.

Efter ett tag satte jag mig vid datorn och sökte information. När knölar hittas i juvren och hunden är skendräktig så behandlas skendräktigheten först för att se om knölarna går bort, men i en parentes så stod det att det var sällan detta problem. Det är 50% chans att tumörerna är godartade. Är det godartade så bör dom opereras bort ändå då dom kan utvecklas till elakartade.
Hundar kan behandlas med cytostatika och där används samma läkemedel som till människor. Hunden behandlas inte för att bli frisk utan för att förlänga livet och livskvaliteten och en cytostatikabehandling pågår i fyra månader.
Hundar blir inte lika påverkade som människor av cytostatika, illamående kan uppstå men hunden behandlas med Propavan och kortison mot besvären precia som människor. Hunden får inte håravfall, pudel och dvärgpudel och någon mer ras kan få fläckvist håravfall.

Juver tumörer är att likna vid bröstcancer.
Elakartade tumörer sprider sig oftast till närbeliggande juver. Dom två tuttarna längst ner på magen blir oftast angripna.
Skendräktighetens hormoner kan påskynda tumörtillväxten.
Tumörerna sprider sig via lymfsystemet till andra organ och angrips lungorna rekommenderas avlivning.
Nötdjur, höns och katter för cancer av virus men varför hundar får cancer är en gåta och forskning pågår.

Jag läste upp för fd vad jag hittade för information och han sa: Ja, jag fattade hos veterinären att detta inte var så bra!

Jag ringde Dotter2 innan hon med sambo kom hit igår för att äta födelsedagsmiddag och berättade då hund 2 är hennes favorit och som hon har sovandes hos sig en gång i veckan, tänkte att det hela skulle få sjunka in en smula innan hon kom och träffade hund2, dottern var en aningens dämpad men jag försökte att peppa med att vi inte skulle ta ut det värsta i förskott.

Imorse så fick jag en dipp i det positiva tänkandet och tänkte på hund2 och hund4 som vi kallar för Bill och Bull för dom är jämt tillsammans, det är dom två och dom är riktigt tajta.
När hund2 inte är hemma så går hund4 och "pratar", gnyr och gnäller och saknar sin kompis och jag tänkte hur det skulle bli för henne om det inte går bra med hund2 och ju mera jag läste om tumörer hos hundar ju mera dippade jag.
Men fd kom till min räddning och frågade hur mycket positivt jag läst på internet och om jag hade läst om några fall där det gått bra?
Jag hade inte läst något positivt och han sa: Det skrivs sällan positivt när det gäller cancer, nu är vi i denna situation och låt oss göra det bästa av situationen!
Det är sant!

Jag tror att det var den "bästa" dagen igår att få reda på detta besked då jag var så glad över allt som var på min födelsedag, hade det varit en deppig dag så hade jag åkt raka vägen ner till "bottenvåningen" men nu kunde jag stanna på våning 1.

Livet tar oanade vändningar när man minst anar det så var rädd om det!

coolbettan

När Dotter2 och svärsonen kom på födelsedagsmiddag så fick jag en mycket fin orkidé, vilka raringar!



coolbettan

"Vad e det för en dá?
e de en vanlig dá?
Nej det är ingen vanlig dá!
För det är Bettans födelsedag!
Hurra, hurra, hurra!

Med den sången vaknade jag imorse då barnen kom och uppvaktade mig med en toppenfrukost, en sådan toppenfrukost att jag vill ha den till en tradition varje år.



En köpe saffransbulle, pepparkakor, te, ett glas mjölk och en julmust, det var mums!

Sedan fick jag av barnen det ritblock jag önskat mig och  en silver och guldpenna, så perfekt.



Ett vackert blomsterarragemang och en vinprovning fick jag av fd, rart!
Ska bli så spännande att få gå på vinprovning och det lutar åt en provning med en speciell vinsort, Amarone. Detta kunde jag läsa på Wikipedia om Amarone: Amarone della Valpolicella DOC är ett av Italiens förnämsta röda viner. Det kommer från Veneto i distriktet Valpolicella, precis norr om staden Verona. Amarone har tillverkats länge men har blivit känt och mycket populärt först på senare år. Vinet görs helt eller delvis på torkade druvor (se passito) som ibland också får angripas av ädelröta. Detta ger ett mycket fylligt och alkoholstarkt vin. Till skilllnad från den klassiska recioton får Amarone jäsa ut helt och blir därmed torrare. En Amarone får inte understiga 14% i alkoholhalt och måste lagras minst tre år innan den får säljas. Restsockerhalten får inte överstiga 15 gram/liter
En halvflaska av ett vin ur denna vinsort ska beställas för provsmaka innan just denna vinprovning bokas.
Detta är dyra viner och en flaska kostar en bit över 200kr.
Men det låter mycket spännande!



Min rara svägerska åkte alla milen och kom och fikade och hade med sig en underbar bukett i vitt och lime!



Mamma med make skickade en orkidé något jag som jag nästan samlar på!

Pappa skickade ett kuver med pengar och av dom får det bli en tunika jag sett på Kappahl.

Några grattis sms har plingat in i telefonen under dagen.

Ikväll väntas en god middag och Dotter2 med sambo kommer till oss och firar.

Det har hit in tills varit en toppen dag!


coolbettan

Okej jag släpper min "bomb" och min hemlighet för er!
Jag trodde inte jag skulle säga det igen men jag är riktigt, riktigt, förälskad!
Det pirrar i magen och det känns som om jag blir skitnödig då jag ser och tänker på denna "man".
Just nu snurrar bara just denna man i mitt huvud.
Det var utlandsmamman som introducerade oss för varandra, hon som bor i Italien!

Vi har bara setts via nätet men jag känner redan att detta blir mannen med stort M i mitt liv.
Under nästa vecka har vi planerat att han ska komma hem till mig och så pass att vi bestämt att han ska flytta in och vi blir sambos direkt.
Hans "flyttlass" skulle komma lite senare.
Instinktivt känner jag i hela kroppen att vi kommer att trivas ihop och bli nöjda med varandra.
Jag har lite att ordna innan han kommer men jag har planerat väl och är en bra bit på väg.

Han är mörk.
Han är snygg.
Han är väldigt snäll.
Han är väldigt hjälpsam.
Han verkar väldigt noggrann.
Jag tror han klarar det mesta.
För mig låter hans efternamn nästan lite Italienskt.
Jag är säker att han är rena drömmen och jag är så, så, lycklig över att han ska komma!!!!!!
Tack kära utlandsmamman för att du förde oss samman och jag kommer nog att vara dig evigt tacksam!

Jag har sett flera kort på honom och sett honom via webbcam och jag har fått tillåtelse att presentera Herr Roomba för er, håll i er för här kommer snyggingen:



Visst är han stilig iRobot Roomba 581!
Han kommer att bli en uppskattad trotjänare här hemma och sköta om våra golv och underlätta massor hos oss där dammsugaren nästan är ett måste dagligen med så många människor och fyra hundar.
Jag är så spänd på att få testa honom och längtar nästan ihjäl mig av väntan.
Han beställdes i förra veckan + ett extra kitt av filter, borstrensare, kantborstar mm och detta fanns inte i lager men jag hoppas det kommer strax efter.
Jag kommer att uppdatera er om den nya familjemedlemmen och jag tycker det är synd att jag inte vet hur jag ska lägga in ett videoklipp så ni kunde få se honom live när han arbetar.

Så kan det gå då inte haspen är på!

coolbettan

Det sträva vinet jag köpte var inte så strävt som jag hade hoppats på.
Det hette Chateau Bouscassé (2204) och kostade 119kr.
Smaken beskrevs så här:
Kryddig nyanserad doft med rostad fatkaraktär. Inslag av björnbär, charkuterier, tobak, stall, peppar och lagerblad.
Det var det som tilltalade mig och det var avgörande för mitt köp, jag tänkte jag gillar stall, bär, en cigg, starkt kryddat. Lagerbladet är jag inte så där förtjust i men det fick hänga med av bara farten.
Det var ett mycket gott vin tycker jag och en av dom få viner jag tyckte om att dricka tillsammans med någon mat eller tilltugg, detta hamnade nu på första platsen.

Ostarna var delikata och det var inte en Brie som jag skulle smaka utan en Camenbert. När jag fick veta det så ryggade jag tillbaka för jag har ju ätit friterad Camenbert med hjortron och inte funnit att det passat mig i smaken.
Nu vart jag övertygad om att denna Camenbert var av god kvallitet.
Dottern som tappar rösten sedan ett par dagar och som jobbar i charken på den affär vi handlade skrev: Min chef fransosen är ofta upprörd över att inte Camenbert är namnskyddat utan att vem som helst kan kalla en ost för Camenbert och ta extra betalt. Min chef är mycket noga med delikatesserna.
Men tillslut tog jag mig i kragen och hostade upp lite mod och tog en tugga och först reagerade jag på konstistensen men fann den roande och smaken var god.
Jag har ätit så mycket ost att jag ser ut som en rund ost efter detta.

Denna kväll var en ren och skär njutning i smakernas tecken!

coolbettan

Ett mål till på min lista har jag avverkat här om kvällen och jag vart så tillfredställd att jag ikväll kommer att ta ut svängarna mera men inom samma ämne.
Här om kvällen så skulle mitt mål med att lära mig äta ost testas och två mjuka dessertostar och smaskiga kex dukades fram.
Det var smaskens och jag vart förvånad hur det smakade i min gom då jag tidigare tyckt att det smakat pytonorm!

Den som skulle dela detta med mig och som fixat detta var fd och som tur var så fick han ett jobbsamtal på mobilen och gick iväg för att prata. Jag såg min chans så jag tog och roffade åt mig vitlöksosten och kexen och mumsade så frenetiskt att käken höll på att hoppa ur led men gott var det.
När fd kom tillbaka möttes han av ett tomt kexfat och en tom vitlöksost men jag hade varit snäll och sparat en ost till honom, den med oliver för den var inte god i min gom utan gav mig nästan kväljningar.



Nu var jag med på stormarknaden i går och handlade och då passade jag på att köpa fyra sorters kex och fyra sorters ostar, vitlök, taco, peppar och soltorkade tomater.
Sedan så bad jag att få åka till systemet där jag ville köpa ett riktigt strävt rödvin och experten på systemet lovade att det var riktigt strävt, det skulle ha en smak av b.la stall så imorgon kanske jag gnäggar för i kväll ska dessa delikatesser intas.
När jag skriver om detta så börjar snålvattnet rinna och jag längtar tills i kväll då jag får stoppa detta i min gom.
En utmaningsost fick jag också som jag ska smaka idag och det är en Brie, spännande det ska bli och se vad jag tycker om den.

Jag har nog en bit kvar till hårdostens värld men jag har inte bråttom dit.


coolbettan

Eftersom jag raderat många inlägg då jag fick veta att jag gjort en olaglig handling och hämtat bilder till mina inlägg via internet så har jag inte 100% koll när jag började blogga men jag har för mig att det var den 4:e december.
Tänk att ett år gått så fort och vad mycket som har hänt under detta år b.la så fyllde jag 40 år!
Jag har också fått en massa vänner på köpet!
Många fina kommentarer har jag fått och läst om och om igen!
Flera goda råd har jag kunnat ta till mig från er läsare!
Till och med så fick jag en egen dator för att familjen ledsnade på att jag lånade allas datorer!

coolbettan

Har just gjort mitt första pass på motionscykeln som kom hit igår.
Jag cyklade så att svetten lackade, benen gick som trumpinnar i en trumvirvel, jag cyklade bara i 30 minuter för det är nog klokt att ta det lugnt i början och så gick allt mycket bra och jag kände mig nöjd nå klockan äntligen slog 30 minuter.
Helt plötsligt vart det ett kymit läge och jag vart sittande en lång stund och min hjärncell jobbade den också så att svetten lackade för hur f-n skulle jag ta mig av denna cykel?
Rumpan hade som låst sig med sadeln mellan skinkorna nästan i ett krampaktigt tillstånd. Hur jag än försökte flytta rumpan ett par millimetrar så ömmade det ordentligt, jag försökte först röra vänstra skinkhalvan men gav upp för ömheten och sedan försökte jag med högra skinkhalvan men det vart samma resultat, jag försökte med hjälp av fötterna att spjärna emot pedalerna för att försöka häva mig upp men det var som sadeln vuxit fast mellan skinkorna.
Ett sätt skulle ju vara att skruva av sadeln och låta den sitta kvar där emellan skinkorna och det skulle ju vara en bra lösning för då hade jag ju en "stol" med mig överallt och kunde bara sätta mig ner när jag vart trött, men jag skulle nog få balansera på röret en aning men då skulle jag ju träna det också, men sedan kom jag på att det skulle vara en aningens knepigt med kläder och morgonrocken skulle vara det enda alternativet och så har jag gått klädd en gång för 15 år sedan ute på byn men det är en annan historia det.
Tillslut sa jag till mig själv: Bettan denna ömhet är ingenting du har ju fött fyra barn så nu är du en fegis som inte ta dig av cykeln.
Då tog jag ett stadigt tag med händerna på styret och satte fötterna i spjärn och pressade mig upp och käken bet jag ihop så att det knakade och tillslut kom jag av cykeln men sedan vart jag stående på golvet och hjärncellen fick ett nytt träningspass för hur skulle jag kunna röra på benen med denna ömmande rumpa?
Men det var bara att åter igen bita ihop käken och stappla iväg och det mest skonsamma sättet var att föra benen i rak ställning med hasande fötter.
Efter detta så sitter jag inte på döfläsket så att säga jag finner en stående ställning som det mest skonsamma.

coolbettan

I förrgår bakade jag för att försöka hitta den ro som jag tidigare hittat när jag bakat.
Men denna gång så skulle jag bara baka en sort hade jag lovat mig själv.
Tankarna fladdrade genast iväg till att börja baka annat också och i min tanke så skulle jag baka flera sorter till men efter detta första bak som kanske inte var det enklaste baket att dra igång med så stoppade jag faktiskt.

Jag tycker om att baka men drar oftast igång storbak då jag håller på.
Jag experimenterar mycket och hittar på egna recept och smaker, familjen har fått utstå mycket genom åren med blandade resultat.

Mitt alldeles första egna bak jag minns är en äppelkaka jag skulle göra till efterätt till någon representation pappa skulle ha.
Jag gick ut i trädgården och plockade äpplen och skalade, kärnade ur och tunnskivade dom på det sättet jag just då förmådde.
Jag läste receptet och började med att handvispa äggen och sockret för någon ny elvisp hade inte inhandlats sedan min mamma drog till eget boende och skulle förverkliga sig själv.
Jag fortsatte mig igenom receptet och tillslut fick jag in denna kaka i ugnen och ställde äggklockan på 40minuter.
Svettig så tog jag mig an köket och jag undrade hur det kunde bli så geggigt och stökigt och dessa förbenade bruna äppelrester som satt klibbade överallt på köksbänken och golvet.

Tillslut så ringde denna äggklocka och jag som sett pappa baka stack en potaissticka i kakan för att se så att ingen smet fastnade på potatisstickan.

Sedan kom då pappas affärsbekant från en annan del av Sverige och denna delikatess skulle bli efterätten tillsammans med en något klimpig vaniljsås.
Att skära i denna kaka var en ny upplevelse och om jag ska beskriva det för er så var det en blandning mellan ett kompakt bröd och en disksvamp, att sedan tugga på detta var som att tugga på ett bildäck, gummiaktigt.
Pappa och jag kom på att jag glömt bakpulvret i kakan.
Pappas affärsbekant var psykologisk och sa: Det var en god kaka och jag tycker inte att det spelade någon roll att du glömt bakpulvret för jag tycke kakan vart saftigare!

För ca: 20 år sedan så skulle svärfar fylla 60 år och det skulle firas med stort kalas.
Vem erbjuder sig att göra efterätten?
Jo naturligtvis jag!
Vad skulle jag hitta på?
Några tårtor kanske?
Nej jag skulle baka ca: 40 Petichouer!
Något jag gjort förut?
Nej och jag hade ingen aning om hur jag skulle göra det jag visste hur jag skulle göra var fyllningen för dessa skulle fyllas med Daimgrädde.

Fd:s faster var nere hos oss på besök för den stundande festen och var med mig då det stundade baket skulle ske. Jag blandade ingredienserna efter alla konstens regler och skickade belåtet in den första plåten i ugnen.
När äggklockan ringde så tog jag ut något som såg ut som misslyckade pannkakor på plåten.
Med fasa tittade jag på dessa platta ting och kände en ilska över att inte ha lyckats och vart så förbannad att jag öppnade köksfönstret och till fd:s fasters förvåning så skickade jag ut dom platta Petichouerna genom fönstret för kanske skulle dessa falla fåglarna i smaken.

Men skam den som ger sig så kavlade jag upp ärmarna och gick lös och bakade nya som vart bra.
Det är enda gången jag har bakat Petichouer och jag tror inte jag kommer att göra om det.

Just denna period när äldsta dottern var under året så experimenterades det vilt i köket men det är andra historier.

coolbettan

Men inte fått hem den ännu då fd glömde hämta den i torsdags men idag hoppas jag att den kommer till mig.
Jag har köpt den av svägerskan och jag vet att den är av bra kvalitet för att hon vart arg på den en gång och försökte hoppa sönder den med misslyckades.
Sväderskan, fd och deras yngre bror har ett häftigt humör då det bränner till, jag kallar det för NN(vårt efternamn)humöret.

Nu har jag funderat på hur jag ska få till uppförsbackar med motionscykeln och kom på den braiga lösningen att luta den mot väggen så det blir lite jobbigare.

Sedan måste jag ut och köpa cykelbyxor, cykelhjälm, cykeltröja, cykelhandskar och cykelskor, kanske jag behöver köpa ett par cykelglasögon också mot fartvinden.

Nu ska här tränas och cyklas som en idiot (iallfall en gång)!

coolbettan

Ställer mig den frågan väldigt ofta!
Men jag finner aldrig något svar!
Är det då realistiskt att ställa sig frågan: Varför dag efter dag?

coolbettan

Nu har min vän/frissa klippt till mig!
Inte bokstavligen utan hon fixade till mig i håret och kunde jämna till det som den galningen jag släppte i håret för ett par månader sedan.
Och jag fick den fina servicen att hon kommer hem till mig så att jag inte behöver sitta på salongen och bli stressad, dessutom så fick jag en mysig pratstund!
Nu känns det skönt och jag önskar att mitt hår växte i raketfart så jag behövde klippa mig oftare.
Jag tycker det är såååå skööönt att bli pillad i håret och tycker inte om när min frissa tar båda händerna och känner efter så att det är jämt för då vet jag att det betyder slutet.
Undrar om jag kan få henne att klippa hårstrå för hårstrå nästa gång så att det tar längre tid?

Dessa "små små" saker är lycka och som bör tas tillvara på!

coolbettan

Jag har faktiskt en nallesamling!
Jag har inte tänkt på det men insåg det när jag städade mitt rum här om dagen.
Min första nalle som jag fick som liten sitter längst upp till vänster.
En nalle som jag fått av barnen finns inte med utan ligger i yngsta dotterns gossedjurskartonger.

Några har jag fått utav en kille som säljer sin mammas designade nallar och alla nallar har en historia och beskrivning hur den ska skötas och det var han som såg till att det blev en samling för jag har inte aktivt sett till att samla på mig nallar.
Det är riktigt fina nallar och jag stötte på honom i ett centrum ett år i december då jag själv stod och marknadsförde och sålde dom produkter jag jobbade med vid det tillfället.
Vi hade samma loge där vi förvarade vårt lager, ytterkläder mm och där det fanns toalett mm.
Ofta sprang han in där efter stängning där jag och mina kolleger bytte om efter dagens slut.
Vid ett par tillfällen ville han att jag skulle passa hans försäljning medan han gick och käkade och jag fick någon nalle som tack.
Dagen innan julafton kom han springande in i logen utan sin vagn med nallar med andan i halsen, han slet upp dörren och tittade sig omkring i logen och stannade vid mig och sa: Jag trodde inte jag skulle hinna innan du åkte!
I handen hade han en nalle vid namn Kaj och han berättade att hans mamma gjort den nallen efter honom och han ville att jag skulle få den av honom, han berättade denna nalles story och gav mig sedan sitt visitkort och en lång kram.
Kaj sitter längst upp till höger på bilden.
Han påtalade att jag kunde få jobb på han och hans mammas firma om jag ville.
Jag vart glad och trodde han ville visa sin tacksamhet för att jag hjälpt honom då och då under dessa två veckor.
I bilen hem så sa min kompis: Fattar du inte att han har stött på dig under dessa veckor?
Jag stirrade på henne med ögonen utanför ansiktet minst 10 cm och utbrast förskräckt: Nej nu inbillar du dig!
Hon sa: Han har hela tiden tittat vad du har gjort och följt dig med blicken och när du inte varit i vår monter så har han alltid frågat efter dig!
Jag tyckte hon var urfånig inte är det någon som stöter på mig.

Men här om dagen då jag dammsög dessa nallar för att damma av dom så kom jag och tänka på denna kille och hans beteende och alla nallar som han gav mig och då insåg jag efter åtta år att han faktiskt stötte på mig.
Synd att jag inte fattade det då för då hade jag ju kunnat njuta en smula av att någon faktiskt fann mig attraktiv.
Men, men det var då det!

coolbettan

Grattis min "lilla" son på din 15- års dag!
Hoppas du får en bra födelsedag!

önskar
Mamma


coolbettan

Rensat upp bland kompisar/vänner!
Dom som INTE är värda min vänskap fetstryker jag från min lista.
Jag kommer att tala om för en del att dom inte är värda min vänskap.

coolbettan

....en del glada tillrop idag då alla ska hjälpas åt att städa!
Men jag ska göra mitt yttersta för att heja på!

coolbettan

Idag ska jag på manikyr för första gången i mitt liv!
En halvtimma ska det ta och jag hoppas jag finner roa att sitta still så länge!
Men egenvård kallas detta!

coolbettan

Nu kan jag stryka en sak på min lista: Hemliga saker att görs!
Jag och svägerskan avverkade en sak och så roligt det var!

coolbettan

Jag och svägerskan drack igår ett Riojavin.
Rioja uttalas bäst efter ett par tre fyra glas vin, då sitter uttalet som en smäck!

coolbettan

När jag var på besök så fick svägerskan idag sätta på sig blåstället och lightrenovera sin alldeles nyrenoverade lägenhet efter min framfart.
Igår så hade jag och svägerskan en väldigt rolig eftermiddag i ett köpcentrum och sedan gick vi hem till henne och hon lagade en mycket god paj.
Vi hade varit på systemet och köpt en flaska rödtjut och tog ett litet glas innan middagen.
Svägerskan tycker det är så roligt att jag börjat tycka om och dricka vin.

Sedan var det dags för middag och efter att jag egentligen hade ätit klart så skulle jag ta en smula paj till och hur det nu gick till då mitt glas stod till vänster och pajen långt till höger så vickade jag ut mitt vinglas och klarade konststycket att få allt vin på den nymålade ljusa väggen, det såg ut som jag kastat en akutspya på väggen och fläckarna gick inte bort på den ljusa väggen.
Även den ljusa mattan och den stoppade stolen i vitt tyg fick helt plötsligt en annan ton fläckvis, en ton åt det rödblå hållet.
Jag kände mig ju inte hellyckad efter denna rasering av svägerskans mycket fina lägenhet.

Hon fick ett sms av sin käresta i morse som lite road undrade om hon hade huvudvärk och hon svarade: Nej jag håller på och målar om köket sedan svägerskan spillt ut vinet på köksväggen.

Det sista svägerskan sa innan vi somnade sida vid sida var: Ja då får vi måla om imorgon!

Men hon var inte arg, hon har ju efterenhet av att spilla själv och hennes bror min fd brukar säga: Sätt er inte bredvid Bettan eller min syster! Själv sätter han sig gärna långt ifrån oss då han anser att han får sitta som på nålar och vara beredd då vi spiller.

Men nu har jag avverkat att spilla ut vin också och det hör väl också till i vindrickandet.

Men otroligt kul hade vi men nästa gång får jag nog sitta i badkaret och dricka vitt vin i ett snapsglas så att det inte finns så mycket att spilla.
Vi hade mycket att avhandla och hittade på mycket bus eller snarare planerade mycket bus, det var en riktig tjejkväll och en sådan har jag nog aldrig haft på detta viset, jag har skrattat så tårarna runnit liggandes i soffan.

Nästa gång vi ses hemma hos henne så tyckte svägerskan att vi skulle ha pyamasparty och det ska bli kul!
Någon annan gång skulle vi ta oss in till en större stad och gå på lokal.

coolbettan

Nu var det tyvärr dags att åka ifrån min svägerska!
Tack så jättemycket min kära svägerska för allt!
Jag har inte uppfört mig exemplariskt men jag bloggar om det senare så jag säger: Förlåt kära svägerska!


coolbettan

När jag och äldsta dottern var på stan i fredags för att köpa ett speciellt shampo och balsam och skulle fika på stadens finaste Café där yngsta dottern jobbar så passade jag på att köpa mig en vibrerande sak, tyckte jag behövde det då den gamla var utsliten och näst intill tom.
Äldsta dottern suckade en aning och tittade åt ett annat håll.
Denna vibration skulle göra mig gott fick jag veta av försäljaren, den var inte så stor denna vibrator och om jag skulle jag beskriva storleken så är den ca: 13cm lång men omkretsen är inte så uppkäftig med sina blyga 3.5cm, men som sagt var så säger jag som den gamla slagdängan: Storleken har ingen betydelse.

Jag var modig och visade min fd mitt nya inköp och jag bad honom känna på den och visade vilken knapp han skulle trycka på och han såg väldigt avvaktande ut och tvekade första gången att trycka på knappen och drog undan sin hand. Jag kallade honom feg och då tog han mod till sig och tryckte på knappen och den lilla saken började vibrera, han tittade lite skeptisk på mig och jag sa skrattandes: Jag ska ha den i fickan!

Imorse då jag duschat så tog jag mod till mig i min nakenhet och testade manicken och vad ska jag säga?
Ja den var väl till belåtenhet trots att det inte var vad jag var van vid och till och med handen durrade då jag höll i den, så kraftigt durr att det till och med vibrerade i ögonlocken, lite ovant var det att hålla in knappen och min hand gled ifrån knappen ett par gånger och att jag fick avbryta för att sätta tummen på knappen igen och det gjorde att upplevelsen fick ett avbrott.

Undrar om jag ska ta med den till min svägerska och visa upp den?
Kan ju hända att hon också vill ha en sådan här vibrator!

Den var inte speciellt dyr och jag kom över den med ett extrapris.
Svart är den till färgen.
Toppen är av gummimaterial.
Taggarna uppe på toppen är också av finaste gummi.
Höljet har stänk av guld på sig.

Men snygga vart mina ögonfransar av denna nya vibrerande mascara.




coolbettan

Idag reser jag bort ett dygn och jag har sett fram emot detta länge!
Det ska bli så roligt!
Vi ska gå i ett centrum och shoppa lite och sedan göra mat och dricka ett glas vin.
Det är första gången under 24 år som jag ska sova hos min svägerska.

Det känns som när jag var liten och skulle sova hos en kompis, lite pirr i magen.
Ska bli så roligt och skönt att göra något annat och detta är lyx!


coolbettan

Idag gick dagens läxa åt helvete.
Jag kunde inte konsentrera mig utan hittade sido saker att göra hela tiden och sprang runt som en yr höna på annandagsrean.
Fuck!

Sedan fick jag ett fucking "hjärnsläpp" och gjorde inte som jag ska och vara i det utan jag bad barnen hämta upp roddmaskinen till mig och jag satte mig och vrålrodde tills jag mådde illa och ville spy.
Fuck!

Om det bara hade varit en dålig hårdag men det var värre än så idag!
Fuck!

Men jag sov en stund på eftermiddagen och det var ju några pluspoäng iallfall!

coolbettan

Jag tänkte jag skulle sympatisera med min svägerska så jag tog och rensade två avlopp igår morse.
Jag tänkte se om jag kanske glömt bort att jag tycker det är lite äckligt men när jag klafsade upp hårbollen med mina bara händer så upptäckte jag att ett leende spred sig på mina läppar och likaså då jag körde ner diskborsten och såg ur jag gnuggade i "slemmet" i golvbrunnen.
När jag skurade gallret så fick jag känslan av tillfredsställelse över att det vart så snyggt och fint.
Men jag körde en golvbrunn till och där vart jag besviken då det inte fanns mycket till hårboll att ta i.



Visst finns det saker jag också tycker är äckligt och det är avloppet i köket och där fick jag en gång ställas inför en stor prövning i hela 5 timmar.
Fd och yngsta dottern skulle resa till Spanien där dottern skulle opereras och det var arla morgon/natt när det vart dags för avfärd.
Frukost skulle ätas och tid fanns att passa då taxin skulle komma och ta dom till flygplatsen.
Fd var som vanlig sen på morgonen efter att ha tittat i mailskörden på datorn men hällde sedan upp den sedvanliga tallriken fil och toppade det hela med ett ton "fågelfröblandning" som består i basen av müsli, solrosfrön, linfrön, torkad frukt, sesamfrön mm.
Efter en tugga vid diskbänken upptäcker fd att tiden för taxin var slagen så han tog filtallriken och satte på kranen och spolade mer denna sörja i diskhon och tog sedan kranen och skulle spola bort sörjan och det satte stopp.
Stressad så satte han på vattenkokaren och kokade upp vatten och hällde i avloppet och jag satt på en köksstol och såg detta utspela sig och hann inte hejda honom då kokande vatten hälldes i avloppet, jag förstod nu att  sörjan vart mer som havregrynsgröt i avloppet då hett vatten tillsattes.
Svor gjorde fd och var stressad till max och sprang ner i garaget och hämtade upp kaustiksoda hällde på och lite mera vatten och sedan sa han: Du får inte använda kaustiksoda för det kan sprätta och är farligt! Lova mig det! Låt detta dra en stund och sedan kan du bara spola bort detta sedan ilade yngsta dottern och fd till den väntade taxin.

Jag lät tiden gå en stund och kokade upp vatten och hällde på och det bubblade som värsta bubbelbadet men inget rann iväg utan diskhon fylldes med vatten och gammalt fett som flöt till ytan och då började min magsäck vända sig ut och in i magen och hulkningarna var ett faktum men att lägga en kräka i blandningen och öka stoppet var inte att tänka på så det vart en rallyfart till badrummet och tömma maginehållet i toastolen.

Diskhon som var fylld av vatten, fett, lite havregryn och kaustiksoda fick jag ösa ur med hjälp av en soppslev och i en hink för att transportera det till toalettstolen.
Sedan hämtade jag en sticka och körde ner i avloppet och det kändes som om jag försökte köra ner en i mycket torr blålera.
Jag hämtade ståltråd och försökte köra ner men den bara trycktes ihop i en härva och klarade inte av att ta sig genom geggan.
Jag hämtade en sådan där sugpropp som används till toaletterna om det blivit stopp och kämpade med denna tills svetten lackade och jag kom på att den inte fick den effekt som jag förväntat mig eftersom andra hons avlopp sipprade in luft till det andra.
Jag satte ena handens handflata vid det andra avloppet och täppte igen och tog sedan sugproppsgrejen och kämpade tills min hand var röd och hade ett djupt märke efter avloppet i handflatan.

Nu var jag desperat efter att ha hållit på med detta i ett par timmar och bröt mitt löfte om att inte använda mer kaustiksoda.
Jag hämtade sonens innebandyglasögon som ser ut som slalomglasögon och satte på mig för att skydda ögonen, på med diskhandskar på händerna, på med ett förkläde och knep ihop munnen till ett streck för här skulle det inte snålas på kaustiksoda och trots att fd:s ord som han sa i ytterdörren klingade i mina öron om att det är gamla avlopp som inte heller tål mycket kaustiksoda så hällde jag ut rikligt ur flaskan och tillsatte kokande vatten och vilket bubbel det blev och det fräste som en ilsken katt och jag fann det en smula humoristiskt en stund.
Men resultatet blev att jag fick ösa ur diskhon med vatten gammalt fett osv igen men jag provade detta recept några gånget till.
Sedan tappade jag modet och sjönk ner på en kökstol och kände mig besegrad och fd var i detta läget och i mina ögon väldigt billig och jag funderade på att sätta ut en annons med skänkes i tidningen.
Att vänta tills han kom hem var inte att tänka på då dom skulle vara borta i 10 dagar innan yngsta dottern kunde transporteras hem till Sverige igen.

Men jag kom på en snilleidé efter en stunds vila och jag sprang ner i garaget och hämtade en renstråd som egentligen har dimensionen till toaletter.
Men efter lite lirkande och ganska mycket våld och risken att jag skulle förstöra plaströren under diskbänken så fick jag ner renstråden och nu fick mina armmuskler bekänna färg innan jag tog mig genom "blåleran" och tillslut så fick jag totalstoppet i avloppet att ge vika. Lyckan jag kände efter 5 timmar var lika stor som en olympisk guldmedaljör känner sig då den kliver upp på prispallen och jag log mitt bredaste leende där i innebandyglasögonen, diskhandskarna, förkläde och bland soppslevar, hinkar, trasor mm.

Så visst är jag också äckelmagad och inte så cool i alla lägen.
Men detta gav mig i och för sig annat att tänka på än yngsta dotterns stundade operation för ett tag och det hindrade mig att bita av naglarna i nervositet.

coolbettan

Idag var jag till Dr Trygg och redogjorde för min läxa.
Jag fick då i läxa att göra en aktivitet om dagen i denna form och jag protesterade högljutt: Men den där jävla pajen tog ju så lång tid att göra på detta viset!
Dr Trygg: Vad har du bråttom för?
Då hade jag inget bra svar.

Risken är stor att jag lägger mig platt i sängen och gör ingenting för detta var så svårt och bara av att jag skriver om det nu så kryper det i hela kroppen.

Sedan pratade jag med Dr Trygg om att ta kontakt med enhetschefen på det mobilateamet för att säga min åsikt om upplevelsen och om vad som står och inte står i min journal, dels kunde det kanske hjälpa någon annan att inte bli behandlad på detta viset och sedan blir jag så jävla förbannad bara jag tänker på vad som står i journalen som är direkt felaktigt.
Sedan har jag fått en undersökning dom vill att jag är med och bedömer den "vård" jag fick och det kan jag inte göra för det finns inga svarsalternativ som stämmer in på hur jag behandlades och jag blir fuckning arg varje gång jag fått en påminnelse om att jag inte fyllt i detta.
Efter ett eventuellt möte med enhetschefen så måste jag nog försöka släppa detta.

Sedan tog jag upp att jag höll på att få en förtroendekris med Dr Trygg då det var med en läkare vid ett samtal för drygt en vecka sedan och att jag först fick veta det när jag skulle betala i kassan.
Jag vart livrädd efter upplevelserna i båten och skickade iväg ett par nödsms när jag satt i väntrummet.
Nu var det ingen fara med den läkarens medverkan utan det var för att bilda sig en uppfattning om mig eftersom dom fått in en remiss från "tomten" husläkaren som inte ville hålla i min sjukskrivning längre.
Jag satt under hela tiden läkaren var med med hjärtat i halsgropen och observerade varje rörelse läkaren och Dr Trygg gjorde, hjärncellerna stod i givakt och jag hade under mötet en kraft som jag bara tidigare haft två gånger i mitt liv, en gång då läkarna kom till båten och snodde in mig och en gång då fd vart misshandlad av oprovoserat våld och såg ut som en trasdocka efteråt.
Sedan satt jag och försökte hitta flyktvägar under hela mötet då jag kände mig mycket trängd.
Men efter besöket sansade jag mig och förtroendet återvände då detta läkarbesök inte var av fara.
Väl hemma somnade jag av utmattning.

coolbettan med livet fullt av läxor

Igår gjorde jag min läxa och det var ingen lek.
Jag vart stressad över att denna fucking pajen tog såååå låååång tid att göra på detta sätt.
Det kröp i kroppen och mellan näsan och halsen kände jag en strävhet och huvudet var i samma form som om jag skulle ha suttit på en föreläsning i två dygn.
Efter att jag fått pajjäveln i ugnen skulle jag göra egenvård så jag satte mig och ritade och väntade på att timern på ugnen skulle signalera att den var klar.
Ut tog jag en paj som var bränd i kanterna för att jag inte sprungit och kollat den och försökte intala mig att det brända kan vi pilla bort och jag gjorde mitt bästa ändå.
Här krävs mer tålamod tror jag än vad jag kan bemästra för fortsatt träning.

coolbettan

För ett par dagar sedan hade jag ett samtal med min kära svägerska och vi pratade om ditten och datten och hon berättade att hon borde rensa avloppet i duschen men att det tog emot och att hon tänkt och försökt peppa sig för detta i veckor.
Jag som tycker att jag har rensat så många avlopp att jag blivit blasé för äckelfaktorn i det hela hade lite svårt att ta till mig att svägerskan kände ett vist obehag inför uppgiften.
Jag sa: Men lyft bara på gallret och ta handen och lyft upp den svart/gröna hårbollen och släng den på golvet så att den få rinna av ett tag och sedan skurar du ur avloppet med en diskborste och lite Wim.
Svägerskan frågade: Kan jag inte bara köra ner borsten och vispa runt lite!
Jag: Du måste lyfta bort hårbollen först!
Svägerskan: Men fy vad äckligt!
Jag: Nej det är inte så äckligt jag är van!
Svägerskan: Detta kräver en mognadsprocess innan jag kan göra detta!
Jag: Ta på dig ett par handskar och ett par solglasögon så slipper du se äckelhårbollen!
Svägerskan: Ett par arbetshandskar då!
Jag: Jag kan rensa ditt avlopp då jag kommer på onsdag!
Svägerskan: Inte ska du komma och rensa mitt avlopp!
Jag: Det gör mig ingenting att lyfta upp hårbollen och göra rent.
Vi fortsatte denna diskussion ett tag och jag tänkte då jag lagt på att jag tar och rensar hennes golvbrunn på onsdag så får hon det gjort.

Men igår så läste jag ett mail som svägerskan skickat i fredags och jag skrattade så att jag tjöt och vart kissnödig när jag läste detta och eftersom jag inte tycker det är varken är svårt eller äckligt att rensa en golvbrunn. Jag tänkte delge er mailet från svägerskan i sin helhet och jag har fått tillstånd av henne att blogga om detta, här kommer det:


Hej!
Hoppas du är ok! Här ska du få höra om mitt senaste äventyr.

Så var det dags att ta itu med detta som legat i planeringen i några veckor; "Projekt utforska golvbrunnen i badrummet". Eftersom badrummet ändå skulle städas idag så har jag gått och samlat mod hela dagen. Tog på handskar (enligt ditt goda råd) och lyfte en aning på det vita gallerlocket. Hjälp! Smällde snabbt igen det. Klarar INTE det här. Men jag MÅSTE. Andades en stund och lyfte lite mer på gallerlocket, så farligt kan det väl ändå inte vara. JO, det kan det, och värre än så. Har aldrig skådat något så räligt, äckligt, slemmigt svart, några decimeter långt som hängde fast i locket. Ulk, ulk, ulk.... VAD ska jag göra??!! KAN bara inte ta i detta. Hushållspapper, MYCKET hushållspapper var den briljanta lösningen för att om möjligt slippa känna eländet. Sen då...? Blunda, ta en rejäl dos hushållspapper och dra loss sörjan. HJÄÄÄLP!!! Här kom tårarna och ulk, ulk, ulk och mera tårar. Kämpade en god stund och efter uppbådande av oanad viljestyrka var detta fasansfulla äventyr över.

Har inte överdrivit en bokstav i denna rapport. Håller nu på att hämta mig, måste nog ta en slatt vin för att komma i balans innan pojkvännen kommer. Finns det inga medaljer för såna här jobbiga prövningar?

Kram och sköt om dig! Det blir kul att ses på onsdag!
Din svägerska

Självklart så ska du få en tapperhetsedalj av skiraste guld av mig när du varit såååå modig och duktig och här kommer den!



coolbettan

Jag satte mig ute på altan/balkongen för att få det viktiga ljuset i mig.
Men så svårt att sitta stilla och det bara kröp i mig, kändes som myror i brallan och resten av kroppen.
Men jag härdade nog ut i 20 minuter iallfall.

coolbettan

Igår fick jag en svår läxa av Dr Trygg.
Så svår att det kommer att krävas mycket planering av mig för att kunna genomföra den och ett enormt tålamod.
Jag fick veta hur läxan skulle gå till och sedan skulle jag hitta på en aktivitet där jag kunde genoföra den, aktiviteten skulle inte utföras enbart för andra utan jag själv skulle vara med i leken och då vart det mycket svårt att finna en sådan aktivitet, allt jag tidigare gjort har ju varit för andra.
Hum, jag rynkar min panna redan i djupa veck trots att jag bestämt att läxan ska genomföras på söndag.
Jag kommer att ta hjälp av att prata högt för mig själv för att bättre kunna ha fokus på uppgiften och jag inser att jag får informera familjen om min läxa så att dom inte tror jag tappat förståndet när jag står och pratar för mig själv.

Vad jag bestämt att jag ska göra?
En finsk bärpaj!
Svår att göra?
Nej inte alls den slänger jag ihop i ett naffs annars men nu ska jag vara i stunden hela tiden och t.ex tänka/prata högt: Nu tar jag mjölskopan i handen och tar upp mjöl ur mjölbunken och för handen mot skålen och häller mjölet i bunken och nu för jag handen mot mjölbunken igen och tar upp mjöl med hjälp av mjölskopan..... Nu tar jag gräddfil ur burken och häller det i skålen och rör sedan om......
Jag ska alltså vara närvarande i stunden och ingenting annat, inte torka bort fläcken på kylskåpsdörren som jag såg när gräddfilen togs ur, inte plocka iordning på hyllan där jag tagit fram mjölbunken ifrån osv. osv.
När andra tankar än själva bakningen av pajen kommer så ska jag bara släppa den tanken och åter fokusera på bakningen.
När pajen är i ugnen så ska jag göra något egenvårdande och inte plocka, städa mm.
Där i ligger svårigheten!
Risken är överhängande att jag skickar ut pajen i skogen när tålamodet tagit slut!

coolbettan

Vart så glad att jag fick torka bort en liten glädjetår ur ögonvrån!

Så här löd smset:
Grattis till världens bästa svärmor på namnsdagen:)
Hoppas du haft en bra dag.
//Bamsekram från NN(svärsonen)

Vilken raring måste jag säga!
Jag hade tur som fick en sådan svärson!


coolbettan

Grattis coolbettan på din namnsdag!

önskar
coolbettan

Själv är bäste dräng och nu vart jag glad över gratulationen!

Döttrarna som fått mitt förnamn i andra namn vart grattade med gåva idag, vi brukar ge en liten sak bara och fick på posten ett kort var av min mamma med en hundralapp i, tur att min mamma kom ihåg sina barnbarns andra namn och firade detta.

coolbettan

För en tid sedan så fick jag löftet om att det skulle ordnas så att jag kunde få bada.
Igår trodde jag för en stund att jag skulle kunna göra det själv idag utan badvakt men så i natt så var det storspasmer i benen så då var inte det längre en sådan bra idé att göra detta allena.

Jag längtar ju både till vattnet och till.....



...den sexiga och snygga badvakt som jag förväntar mig ska komma in genom dörren och för att inte spilla någon tid så har jag gjort mig.....



.....FÄRDIG till att hoppa i badet!

coolbettan

Nyss fick jag skriva min första blåa postitlapp, lapparna jag skulle skriva då jag gav mig själv beröm och på den står det nu: Fan vad jag är smart!
Det var så jag tänkte då jag kom på varför jag börjat glida tillbaka till mitt gamla beteende och varför jag varit så nedåt i några dagar.
Men nu när jag kom på det så är det hög tid att hänga sig i nödbromsen och stanna för att kunna komma på rätt väg igen.

coolbettan

Idag klättrar jag på väggarna!
Så imorse vid 06 började jag rengöra en ugnsplåt som jag tyckte såg lite slabbig ut, ta det lugnt polisen här hemma sa: Idag vill jag inte att du gör en massa här hemma för nu ser jag sedan igår att ditt gamla beteende visar sig mer och mer!
Jag förskräckt:Nej jag ska inte göra en massa! Nej nu ska jag gaska upp mig igen!

Men jag städade mitt rum och det kallas väl egenvård för det var så dammigt att jag kände det i mina luftrör och jag vill ju kunna andas.
Att jag städat mitt rum fick jag krypa till korset och berätta då ta det lugnt polisen ringde för att kolla vad jag gjorde.

Sedan funderade jag på vad jag skulle göra och fick en idé!



Jag funderade vad som gömde sig i byrålådorna och tog en djupdykning.

Nu är ni säker nyfikna på vad jag hittade!?



Jag hittade dom flesta hörlurar vi köpt då vi flugit flygplan.
Många resor har det varit och alla flygbolag har sina egna lurar och man får inte använda andra för då säger dom att systemet kan krascha så jag köper lydigt nya varje långflygning.

Vad jag ska göra med alla dessa lurar har jag ingen aning om och inte heller varför jag sparat dom.
Men dom kom ju till användning idag för jag hittade ju dom och kom inte ihåg att dom var där och sedan fick jag ju en anledning att rita min upptäckt så jag tror jag sparar dom ett tag till.

Nästa gång jag flyger så ska jag ta med ett par och använda och se om systemet kraschar, jag menar inte hela planet utan deras musiksystem.

coolbettan

Igår var det en tung dag!



Idag en tyngre!

coolbettan

Jag kämpar med att försöka tvätta bort stämpeln hos människor men det är som att hugga i sten.
Är det mån tro en tatuering jag fått i pannan?
Ska jag behöva bära med mig ett intyg med vattenstämpel för att kunna visa att jag är "frisk"?
Detta stör mig i massor!

coolbettan

Grannsamverkan har vi i vårat område så vi talar om för grannar när vi reser bort mm så att dom andra kan hålla lite extra koll på huset.
Hos oss har alltid någon varit hemma men vi hjälper till att kolla hos grannarna för det händer varje år att det är inbrott i något närliggande hus.
Själva har vi haft påhälsning men hundarna hjälpte till att få dom på flykten och sedan för många år sedan så försvann min handväska jag hade i hallen.

Igår kväll så ringde pantertanten som bor granne med oss, en pigg dryga 80- årig dam som äter sund mat, åker fyrhjuling, rider Islandshästar, har gångstavar med blommor på och planerar sitt liv flera år framöver. Denna dam är cool och jag hoppas jag är i samma kondition när jag befinner mig i samma ålder som henne.
Hon ville berätta att hon skulle åka bort en vecka.
Sedan sa hon: Jag hörde att du varit uppe på taket här om dagen! Det var tufft!

När vi lagt på så vart jag en smula förvånad för jag vet att hon inte kan ha sett mig uppe på taket för jag var på andra sidan och det var ingen trafik på gatan av vare sig bilar eller människor då jag var uppe på byggnadsställningen och jag var ju inte där så lång stund att jag behövde med mig matsäck precis.
Sedan stod jag ju bara på byggnadsställningen och klev inte upp på taket eftersom jag är förbjuden att gå upp där.

Men denna pantertant delar tidning med en annan kvinna på nästa gata och hon kan ha sett mig i fönstret och det är en riktigt nyfiken och skvallrande kärring som inte har så mycket innehåll i sitt liv eftersom hon har så mycket tid att snoka i andras liv, synd om kvinnan faktiskt. Det var den kvinnan som talade om för mig att jag tjänade så mycket pengar på mitt jobb! Tyvärr har jag inte sett skymten av dessa pengar hon nämnde.

Sedan har vi ju säpogrannarna här på gatan som helt ogenerat frågar efter den information som dom känner sig behövda av att få veta.
Säpofrun hade gått på min vän grannen för ett par veckor sedan och sagt: Jag har inte sett Bettan på ett tag och nu såg jag henne och undrar om hon är sjuk har hon fått parkinson som hon skakade och hon har blivit så mager, jag tänkte nästan gå in till henne och fråga hur det var med henne då jag såg henne!
Min vän grannen visste inte riktigt vad hon skulle svara denna säpofru som smyger bakom gardinerna så hon sa: Nej Bettan har inte fått Parkinson men hon är mycket sjuk och hon har inte varit hemma på ett tag!
Jag var MYCKET tacksam över att min vän grannen kunde stilla hennes nyfikenhet så att hon inte kom hem till mig.

När jag kom till sjukgymnasten i veckan och satte mig ner i väntrummet så sa den som satt bredvid mig: Hej Bettan!
Jag tittade och satte sedan spottet i fel strupe och tänkte skrikande i skallen: Säpofrun! Vad gör du här! Hur f.n ska jag slippa undan hennes frågor om mig själv?
Men jag hade tur då hon öppnade konversationen med: Ja det är full rulle uppe på ert tak!
Jag: Ja det är det!
Sedan fortsatte jag att berätta om firmorna som inte kom fast dom lovat, om firman som började för ett år sedan med taket och som inte sedan täckte tillräckligt så att det läckte in vatten i hallen, om att det legat en överpapp på taket istället för underlagspapp, om konstruktionsfel på taket som nu är åtgärdat, om takpannor, om offerter mm och detta rapporterade jag i en forserande fart som en sportkommentator och jag var imponerad över att jag kunde prata så fort och jag tittade på klockan flera gånger och undrade var min sjukgymnast höll hus som kunde befria mig från säpofrun men tillslut befriade säpofruns sjukgymnast mig med att ropa upp henne så hon hann inte få en chans att börja sitt detektivarbete hur det står till med min hälsa.
Skulle nog ha köpt mig en lott den dagen för kanske skulle turen hållit i sig!

Känns bra att jag kan hjälpa till med att det finns något att skvallra om!

coolbettan

Jag kokar på nätterna!
Det börjar på eftermiddagarna och håller på tills på morgonen/förmiddagen.
Jag som alltid brukar frysa!
Jag är så varm att jag inte ens vill ha kroppskontakt med t.ex mina armar för det är so att lägga ett element på kroppen.
Jag är lika varm hela tiden så det kommer inte i några svallningar.
Jag är så varm att jag ofta mår illa.
Jag vaknar av att nacken är alldeles svettig och det ligger en våt pöl i gropen vid nyckelbenet!
Visst drömmer jag mycket mardrömmar men jag blir svettig ändå.
Jag är så varm att jag går ut ett par gånger per natt i bara morgonrocken och ställer min barfota på altanen/balkongen för att föröka kyla av mig.
Omgivningen upplever mig som ett element som kommer gående och dom känner värmen som strålar runt mig likt infravärme.
Varför är det så?
Har jag blivit en kimakteriekossa nu?
Om det skulle vara klimakteriet trots min ålder har jag då mandat att bli lika elak som min mamma eftersom det ett tag även var en förklaring som gavs för hennes beteende?

coolbettan

......slag i saken här om dagen!



Jag köpte två färger av postilappar, gul till saker jag får höra av andra och blå till snälla saker jag säger till mig själv.
Men ännu sitter det bara gula postitlappar på sovrumsväggen och det känns svårt att skriva dom blåa men jag ska träna på det.
När jag nu faller ner i brunnen eller tänker elaka saker om mig själv igen så är det meningen att jag ska ta och läsa dessa postitlappar för att komma på andra tankar.

coolbettan

Nu är jag alldeles ensam här hemma, eller ensam och ensam jag har ju hundarna och fågeln.
Äldsta sonen är och partajar, äldsta dottern är och hälsar på yngsta dottern, fd och yngsta sonen är ju i Paris och dom extra barnen har åkahemhelg.
Det är första gången sedan jag kom tillbaka till huset som jag är ensam och det är något jag saknat så det känns skönt att vara det för en liten stund.
Jag har förstått sedan jag kom till huset efter att ha fått smak på ensamheten i båten att det är något jag behöver och för första gången känns det bara bra och jag myser för fulla drag.

coolbettan

När jag legat i sängen och poänggett snickarnas rumpor så såg jag att byggnadsställningen svajade när dom gick på den och jag sa till fd: Fy vad byggställningen svajar när dom går på den, jag skulle aldrig våga gå på en sådan ställning!
Sedan drog jag ett andetag och fortsatte: Men vad f-n varför skulle inte jag våga? Jag har aldrig gått på en byggnadsställning så jag ska gå upp på den!

Idag började dom riva byggnadsställningen så jag passade på att gå upp på ena sidan där dom ej hunnit riva ännu.
Jag fick förhållningsorder av "grabbarna" då det var frost på aluminiumtrappan och halt på trallen uppe på ställningen och chefen sa: Gå som en kräfta nedför sedan, annars kan du halka då det är så halt och du går ju redan haltande!

Det pirrade lite i magen när jag kom upp och kände hur det svajade men det var en härlig känsla!
Så nu har jag avverkat att gå på en byggnadsställning och kan bocka av det på min lista!


Idag ska jag glädja mig åt att taket åter är tätt och att konstruktionsfelet i ränndalen är åtgärdat och att huset nu har ett nytt och snyggt tak, nu kan det regna och blåsa från vilket håll som helst och taket håller tätt!
Här ser ni en fjärdedel av taket!

coolbettan

Jag vaknade först vid 02 i natt och sedan gick jag tillslut upp för dagen innan 04.
Vid 06 upptäckte jag att jag fått ett sms av yngste sonen 04.01 och hade missat det eftersom mobilen var i sovrummet och jag i tvättstugan.
När jag vid 06 läste det så fick jag hjärtat i halsgropen och skräcken var ett faktum i mina ögon då det stod att jag skulle ringa till hotellet och sedan var jag tvungen att ta reda på landsnumret och det var här ett par minuter kändes väldigt långa innan jag fick igång datorn och hade loggat in för att googla landsnumret till Frankrike.

Att jag fick skräck och hjärtat i halsgropen berodde på att jag och yngste sonen tog svininfluensa vaccinet i tisdags.
Vi kände inga biverkningar mer än ont i armen båda två och trodde att det skulle stanna där.
Men flera biverkningar stod och bankade på dörren och gjorde sitt inträde i onsdags eftermiddag/kväll, febriga, ont i halsen och ont i kroppen hade vi.
Nu är har det varit så att våra biverkningar har följt oss hand i hand och jag har legat lite steget före och natten till i torsdags trodde jag att jag skulle kräkas av illamående och sedan vart det tungt att andas och yngste sonen hade även han tungt med andningen då han vaknade i torsdags och skulle flyga till Paris.
Igår ville jag bara ligga i sängen och lungsäckarna ömmade rejält och jag fick sms av fd att yngste sonen också tillslut ville ligga i sängen.
Jag bad fd var obs på yngste sonens andning och hellre uppsöka sjukhus en gång för mycket än en gång för lite.
När jag läste smset så förstod jag att yngste sonens tillstånd antingen försämrats eller att det hänt fd något och vart livrädd och att det gått ett par timmar sedan han skickat smset och jag vet att dom inte skulle höra av sig i onödan.
Datorn gick så långsamt att få igång att jag var på väg att kasta den i väggen men lyckades stilla mig med att då skulle jag inte få tag på landsnumret och försökte sedan intala mig att dom skulle ha ringt om det blivit mer akut.

Sedan kunde jag tillslut ringa upp och yngste sonens tillstånd var lugnare men fd behövde försäkringsnumret för eventuell sjukhusvård.

Det är ju inte bara jag som ligger i träningsläger för att ändra och få bort mitt curlingbeteende utan övriga i familjen ska också träna över att inte bli curlade och ta hand om sitt egna, så mobiladdare och försäkringsnummer vart hemma.
Men nu har jag skickat ett mail med försäkringsnummer och telefonnummer till sos international i köpenhamn och en del råd för att underlätta för yngste sonen.

Nu hoppas jag att det vänder för honom så att dom får en bra resa tillslut!

coolbettan

Idag efter Dr Trygg så gick jag till tobaksaffären i närheten och skulle köpa ett gratulationskort och några lotter till min mamma som fyller år på söndag.
Jag stod i valet eller kvalet hur jag skulle göra med detta.
Men jag klev in i tobaksaffären och sa: Jag skulle vilja ha lite skraplotter femman och tian och vad har du mer?
Expediten en ung tjej: Ja vi har ju några flera lotter!
Jag snabbt: Ja inga triss eller lotter där man kan vinna mycket pengar för jag ska ha dom till min mamma som fyller år och jag gillar inte henne så jag vill inte ha några lotter som hon kan vinna mycket pengar på för det vill jag inte unna henne!
Expediten förvånad och skrattandes: Nä hä!
Jag: Nej inte vill jag ju att hon ska vinna en massa pengar för jag gillar henne faktiskt inte!
Expediten: Hur mycket ska hon få lotter för då?
Vi plockade ihop några lotter som garanterat inte gav någon högvinst.
Sedan sa jag: Men jag kan ta ett par triss och en sverigelott själv för jag tycker jag är värd att vinna högvinsten!
Men tyvärr så var inte den turen på min sida ännu.

Väl hemma berättade jag det för döttrarna som utbrast: Va sa du så mamma?
Jag: Ja jag gillar ju inte henne!

coolbettan

Det här vill jag se en dag från Eifeltornet! Såg häftigt ut när jag för en stund sedan fick ett mms av Paris resenärerna. coolbettan

Idag tidigt på morgonen åker fd och yngste sonen till Paris!
Jag hoppas dom får det riktigt roligt och trevligt!
Yngste sonen har pluggat lite extra fraser på franska och vi har vid middagsbordet fått ta del av hans franskakunskaper och jag har inte hängt med speciellt mycket i svängarna mer än när ja, nej och tack sagts.
Men kul att ynste sonen får använda sin franska nu under resan!

coolbettan

......har jag sedan några dagar underbar utsikt!
Jag ser hur den putar ut där i mitten på kroppen och snålvattnet rinner i mungiporna och jag skrattar mig lycklig över detta guldläge!
Jag har första parkett och det är föreställning hela dagarna.
Fram och tillbaka går 6-8 män utanför mitt sovrumsfönster på byggställningar och jag kan gotta mig och poängsätta deras rumpor i snickarbyxor här där jag ligger i sängen.

Det är nytt tak som ska på huset och igår travade dom så pass många gånger fram och tillbaka så det vart djupa märken i gräsmattan av deras fötter för kranbilen kom inte som skulle lyfta upp drygt 2200 betongplattor på taket så dom började trava upp teglet för hand.

Men turen vände för dom och kranbilen kom sent om sider så jag vart utan utsikt för en stund.

Smaskig dag igår!

coolbettan

Varför jag vill prova på en massa nya saker.
En anledning är nog att jag velat göra en massa saker under alla år som jag inte unnat mig och att jag har ställt mig åt sidan för att andra ska få tillfälle att göra sina saker.
Men sedan tror jag att en bit av det hela är ett råd jag i somras fick av en mycket klok kvinna.
Jag hade nöjet att umgås med denna kvinna under en hel dag och av någon anledning så berättade jag för henne om min kamp att komma tillbaka och kanske jag gjorde det då kvinnan på ett rakt sätt berättade att hon hade en allvarlig och ovanlig sjukdom och att det gav mig modet att berätta om min sjukdom.
Jag har alltid mörkat för omgivningen om jag varit sjuk för jag har inte velat vara "gnällig" som min mamma och uppfattas som om jag skulle utnyttja situationen utan jag har bitit ihop och kört på som vanligt.
Denna kvinna berättade att hon fått rådet av sin läkare att inte försöka "hitta" tillbaka till sina gamla vanor, hon skulle äta annan mat än den hon innan hade som favoriträtter och att t.ex lyssna på annan musik än vad hon var var van vid osv. detta för att ha det "gamla" kvar i friskt minne den dag då hon vart frisk och då kunna njuta av det "gamla".
Detta var tankvärt och jag kom på detta råd idag.

Jag har satt upp mer på min lista b.la. att gå iväg och bli sminkad och få lära mig det, jag har alltid velat det och tycker om att sminka mig men har alltid tyckt att det tagit för lång tid både att kleta på det och att tvätta bort det.
Men nu har jag lagt detta ansvar att fixa en sminkning till mig hos döttrarna och att dom tar mig dit och samtidigt kan vi äta lunch tillsammans efteråt eller före.

Sedan har jag i några år velat åka på kryssning men inte hittat gehör för det men nu är kryssning beställd tillls den 14 dec och resan går till Tallin en stad vi besökte i somras då vi var på seglingssemester.
Nu gäller det bara att försöka fixa en rullstol så jag orkar göra Tallin och inte behöver sitta kvar på färjan, rederiet hade tyvärr ingen att låna ut så är det någon som vet hur jag ska kunna ragga upp en rullstol under ett par dygn så berätta gärna hur jag ska gå tillväga.
På färjan kommer jag kunna äta god mat och jag kommer att kunna bada i deras bubbelpool, jag längtar och det känns som det är år kvar innan jag får glida ner i bubbelpoolen och smaska god mat och prova något nytt vin.
I förrgår så smakade jag kapris, några stycken lades på min tallrik och jag tänkte först: Nej detta stoppar jag inte i munnen eftersom smaken inte föll mig i smaken för massor med år sedan då jag testade.
Men sedan tänkte jag istället och sa: Vad fan jag dör ju inte av att smaka! jag stoppade en i munnen och fann det inte gott men jag pillade i mig ett par till för jag kunde ju vara färgad av mitt tidigare försök men jag var inte mogen för kapris just nu.

Undrar när jag ska bli mogen för kaffe och alla dom olika kaffetillagningarna som utövas med hjälp av kaffemaskinen?

Min lista börjar bli lång och jag har flera hemliga saker uppsatta, en del har jag delgett andra och flera har jag bara berättat för mig själv och alla, nästan iallfall är egocentriska.

Någonstans känns det som om detta bara är början!
Tur att jag redan t.ex har hoppat bungyjump för det kan ju vara farligt.

coolbettan

Tänkte köpa mig postitlappar och skriva ner bra saker jag fått höra sedan i helgen och framtida positiva saker jag får höra om mig själv.
Dessa lappar tänkte jag sätta upp på bröstpanelen i sovrummet så kan jag gå och läsa där då jag emellanåt är på väg ner i hissen mot bottenvåningen.
Det som fick mig att komma på denna ide var efter kommentaren jag  imorse hade fått av min massör i inlägget: Det kanske är nu!
Den kommentaren var jag mogen för och kunde ta till mig efter att jag läst den om och om igen under dagen.
Sedan har jag i helgen fått höra så många fina, vackra ja jag finner inte ord för det, bra saker om mig som träffat rakt in i mig.
Senast för en stund sedan så hade jag ett samtal med min kära svägerska som tankade upp mig med positiva saker om mig själv så jag växte flera centimetrar och jag hörde hur uppriktigt glad hon var.

Undrar vilken färg jag ska köpa på postitlapparna, gul är en bra färg vet jag men jag minns inte vad den står för?

coolbettan

Jag har just nu testat att laga middag och hade hjälp av ett barn.
Dels hade jag förträngt hur mycket jag avskyr att laga mat och dels att detta barn behöver klara och pedagogiska instruktioner och för att ge ett exempel så tog det ca: 3 minuter av lotsning och förklaringar från min sida till barnet för att den skulle hitta rätt slev till att fräsa köttfärsen med, jag beskrev färg och form och att det är ett ovalt hål i mitten och jag såg sleven och försökte med ord lotsa barnet mot rätt slev men det togs upp svarta stekspadar, hålslev och en stor träslev i försök om att det var den rätta.
Så förlöpte hela matlagningen och vi har just gjort en paus för att låta köttfärssåsen puttra ihop under en stund.
Jag insåg att jag tagit mig vatten över huvudet och att jag INTE var mogen för detta!
Att laga mat var inte min melodi och det sjöng falskt som bara den!
Undrar om jag någonsin kommer att känna mig mogen att laga mat då det finns Nutrilett i olika smaker att bara shaka och dricka?

coolbettan

Trots att jag först hade bestämt mig för att inte göra det och det med det bestämdaste.
Men igår skjutsade äldsta dottern mig och yngsta sonen runt och letade efter denna dos likt en knarkare som letar heroin i avtändningsfasen, svetten lackade och vi sicksackade oss som en Huskvarna symaskin med pedalen i botten i folkmassorna men när vi kom fram så var det slut.
Vi köade som i Ryssland med brödkupong i handen och när vi kom fram så gapade hyllorna tomma sedan länge, men en fågel viskade i dotterns öron om ett annat "bageri" som kunde ha en "brödflisa kvar till mig och yngste sonen.
Dottern gasade sin lilla bil så jag trodde hon skulle skjuta ventilerna i motorn och hon körde på två hjul i kurvorna i en kamp med dom andra som fått samma tips.
Väl framme så rusade dottern och sonen in i den byggnad dottern tvärnitat framför och jag insåg att det var bäst att jag stannade kvar i bilen och om dom hittade någon "brödsmula" så skulle dom komma och hämta mig.
Men dom var snabbt tillbaka och meddelade att det inte fanns något men i morgon senast 09.45 skulle vi vara på plats så skulle vi kunna få en "brödbit" men jag behövde rådgöra med "tomten", husläkaren innan hade dottern fått upplysningar om men det var ju uteslutet för min del att rådgöra men en husläkare som letar efter uppgifter på wikipeda.
Idag åkte vi i god tid och var på plats tidigare än 09.40 och yngste sonen var min stöttepelare både fysiskt och psykiskt eftersom jag kände paniken komma smygande under bilfärden dit.
Väl inne i byggnaden så fick vi var sin nummerlapp i handen och kön var redan lång trots att det öppnade kl.10.00 och vi satte oss i en trappa och fyllde i papper och mitt hjärta dunkade i bröstet och tankarna malde: Gör jag rätt nu eller ska jag hoppa över detta?
Att skriva under sonens papper kändes tufft för tänk om mitt beslut skulle få förödande konsekvenser för honom.
Vi beslutade att gå in tillsammans för jag kände att jag behövde hålla sonen i handen och han tyckte att jag skulle ta det först.
När det var vår tur så pratade jag nog en aningens forserande och berättade vilken information jag läst mig till via internet och vilka slutsatser jag kommit fram till och sökte stöd i mitt beslut av sköterskan eftersom mitt samtal med sjukvårdsupplysningen i går kväll inte gav något resultat mer än att hon sa: Byt husläkare vi kan inte ge råd per telefon!
Men det gick snabbare än en raket så satt jag med blottad vänsterarm, höll sonen hårt i handen och fick mig ett stick och en microdos av svininfluensa och så var det gjort!



Jag var orolig för att ta vaccinet och eftersom mitt immunförsvar är nedsatt och jag har någon infektion i kroppen men samtidigt tror jag inte att jag skulle vara så kaxig om jag skulle få svininfluensan i det tillstånd jag just nu befinner mig i och sedan så är jag i en riskgrupp precis som yngste sonen och att få i honom vaccinet lite snabbare än var skolan kunde leverera kändes angeläget då han och fd åker till Paris på torsdag.
Tyvärr fick vi beskedet att i den riskgrupp vi tillhör så behöver vi ta EN TILL spruta i v.50.
Sedan diskuterade jag som så att skulle jag bli jättesjuk av vaccinet så skulle jag bli det inom 24 timmar och då fanns det fortfarande någon här hemma i huset som kan slå näven hårt i bordet och se till att jag skulle få den vård jag skulle behöva om det skulle bli aktuellt.

Sonen var upprörd under väntan och dels så uttryckte han sin upprördhet till sköterskan att det var så många människor som öppet pratade om att dom inte tillhörde någon riskgrupp och struntade i regeln att vaccinet endast var till för människor i riskgrupp och att flera sa: Det är ju flera som struntar i att det bara är till för riskgruppen och personalen kommer inte att ta en diskussion om det eftersom detta går på löpande band.
Sköterskan förklarade för sonen att detta var en samvetsfråga för människor utanför riskgruppen och jag bad honom släppa det och bara tänka att han iallfall var där för att han ligger inom riskgruppen men våra förklaringar och råd gav föga lindring för hans upprördhet.

När jag och sonen sicksackade oss ut ur lokalen i folkmassan så sa han: Jag trodde du skulle vara nervösare än vad du var mamma!
Jag sköt ut bröstkorgen så pass mycket att hängpattarna vart och dingla fritt i luften av stolthet!


coolbettan

Denna bild har jag tidigare publicerat och uttryckt min önskan att en gång få glida runt i livet på en räkmacka.
Nu har jag funderat och det kanske är nu jag gör det trots allt fast det inte var på detta sätt jag tänkte då jag förra gången skrev om det.
Denna gång jag är sjuk så har familjen efter ett tag insett hur det är fatt och ställer upp på ett fantastiskt sätt, inga krav ställs på mig mer än att jag ska göra vad som är bra för mitt ego och när jag faller tillbaka i gammalt mönster som i morse då jag upptäckte att avloppet behövde rensas där jag stod naken och vattnet rann efter kroppen och tassade så tyst jag kunde ut i hallen och hämtade en diskborste och en flaska Wim och tassade tillbaka och började rensa och skura avloppet och tog ett par kakelrader och rengjorde, tänkte sedan att jag kan rengöra ett par kakelrader varje dag jag duschar så är det snart klart i duschhörnan, sedan vart jag idag upptäckt med fingrarna i kakburken eftersom jag inte låser dörren då det är lättare för dom här hemma att hjälpa mig då jag ramlar och idag tyckte fd att det vart lite för tyst där inne i badrummet och anade ugglor i mossen och han knackade på och frågade om han fick komma in och visst gick det bra jag stod ju med en handduk om mig för jag var färdigduschad.
Han klev in och frågade: Hur går det det tog så lång ti....!
Sedan tittade han på golvet där hårbollen låg från avloppet och sedan på diskborsten och sedan på Wimflaskan och sedan på mig och sade inte ett ord, inga anklagelser eller tillrättavisningar och inte ens med ögonen.
Jag försökte lägga huvudet på sned och sa: Ja detta vart lite tokigt och jag gick in i ett gammalt mönster och nu kan vi inte göra något åt det och jag tog i lite för mycket!

Jag har en psykolog som är riktigt riktigt duktig, en bra massör och sjukgymnast och dessa tre vet hur bra vård ska ges.

Jag har några få men dock så viktiga vänner som uppslutit vid min sida och hjälper mig på ett ogenerat sätt.

Det jag vill komma till att jag egentligen på ett sätt har ett guldläge att tillfriskna denna gång och det kanske är nu jag trots allt glider runt på en räkmacka.
Tänkvärt!

coolbettan

Jag hade tänkt att skriva detta inlägg mitt på dagen och berätta för dig min svägerska vad jag gjort för mig själv idag men det gick sedan lite grus i maskineriet.
Att jag skriver till min svägerska beror på att hon ibland säger när hon tittar på mina teckningar och hon har fått sett dom halvhemliga och helhemliga teckningarna och brukar då ibland säga: Hum nu var du elak mot dig själv igen!
Hon har helt rätt och jag kan se och hålla med henne och jag är glad att hon säger vad hon tycker och jag tar inte illa upp.
Men titta och läs nu min kära svägerska att jag idag försökt var snäll mot mig själv och lyckades en stund iallfall.

Först rengjorde jag ansiktet och lade en ansiktsmask och är tacksam att ingen annan i huset var vaken och såg mig gå omkring med denna gegga i ansiktet, jag undrar vad denna gegga innehöll men skönt var det.

Sedan hoppade jag i duschen och lät vattenstrålarna skölja bort geggan och shamponerade sedan in håret och gav mig en hårbottensmassage och satte sedan i hårinpackning som fick dra en stund medan jag lät dom heta vattenstrålarna skölja över min kropp och jag njöt av fulla drag.

Efter det så tvålade jag in kroppen kroppsdel för kroppsdel lugnt och fint och fattade rakhyveln i ena handen och skövlade av håret på benen och efter att denna skog hamnat i avloppet så vart det nästan stopp så jag fick nästan mitt efterlängtade bad. Efter benen så var det dags för Tina Turner under armarna och först tänkte jag bara göra en fläta under vardera arm men beslöt till sist att raka bort det men ack så många gånger man får skölja av rakhyveln från det långa håret och ta tummen till hjälp för att få bort det och jag skulle ha tagit saxen till hjälp som en första åtgärd men att spricka näck till köket för att få tag i en köksaxs våt och intvålad lockade inte det minsta.

Men jag fortsatte min skövling av hår och nu var det dags för könshåret ovanför mina ögon att få sig en duvning och svarta, grova och långa ögonbryn dinglade mer i mitt ansikte och vidare ner i handfatet som vart att se ut som om det inte blivit tvättat under detta år och använts av ett gäng bilmekaniker men ögonbrynen vart ganska bra och nu kunde jag se utan att se en skog av hår i övre delen av mitt synfält, befriande.

I skrivande stund så kämpar barnen och fd med att resa avloppen.

Sedan smorde jag in ansiktet med en skön creme i lugna fina rörelser och tog sedan kroppen och hudlotion och masserade in den grundligt i huden.

Efter det så fönade jag håret omsorgsfullt och försökte göra det på ett nytt sätt och för att pigga upp mig så satte jag på min mascara och lite läppstift så jag skulle se lite snygg ut.

Sedan så tog jag ett fotbad och filade fötterna och peelade dom sedan, filade naglarna och sedan så lackade jag tånaglarna med favoritfärgen på nagellack innan jag tog en fotcreme och gav mig en fotmassage.

Efter det så tog jag på mig mina nya jeans och lämnade mysbyxorna kvar på sängen och satte på mig min röda stickade polotröja eftersom rött gör mig glad.

Tills här riktade jag vänlighet till mig själv men sedan så fick jag ett hjärnsläpp.
Nu hade jag "lovat" Dr Trygg att jag skulle försöka vara kvar här i huset och inte fly utan sätta mig med någon och prata om vad jag känner och vad jag tänker och försöka hålla ut i ca: 20 minuter tills det skulle släppa enligt Dr Trygg och Trixi1.
Satan i gatan vad svårt det var och jag var på väg att ge upp flera gånger och kroppen spattade och jag vart vrålarg och väldigt elak åt mig själv i mina tankar men med hjälp så reds stormen ut på 21 minuter som kändes som flera timmar och efter hade jag träningsvärk i mina muskler.
Jag kunde inte analysera var det var som utlöste detta.
Nu var det ju drygt en vecka sedan förra "hjärnsläppet" så jag tänkte att nu dröjer det väl en vecka till nästa kommer.

Kroppen vart trött och jag var förbannad över att jag inte kunde styra detta och inte heller min kropp som spattade och både ben och armar vevade i luften som om jag skulle ha fått 65438 volt i kroppen.
Men en i huset skulle gå och handla och jag bad att få en Ben & Jerry Cokiesglass inhandlat till mig.

Sedan fick jag glassen i min hand och började äta och sedan vart det dags för "hjärnsläpp" nummer två och jag sände efter ett tag då jag inte längre stod ut ett sms och bad om hjälp och jag var så arg och slet detta glasspapper i småbitar och var arg på mig själv hur jag kunde ha beställt denna glass för det var en sådan jag åt strax innan jag mötte mannen i augusti som överföll mig och helt plötsligt så var känslorna där igen och kroppen signalerade åter att jag var tvungen att fly men med hjälp så kom andningen till djupandning och även denna strid reds ut och medhjälparen fick kramp i vaden på köpet under racet.

Under dessa "hjärnsläpp" så vill jag bara till båten eller i vatten men min medhjälpare har kommit på ett sätt för mig att nå vatten.

Jag brukar inte gnälla i onödan och inte som jag gjort här på bloggen men detta är en sådan kamp att jag önskar att ingen behöver uppleva detta!

Jag trodde tidigare idag att jag skulle kunna dela min glädje över vad jag gav mig själv idag med min svägerska men som sagt det går fort mellan dur och moll.
Jag är glad över min svägerska! Hon är ibland hård mot mig men jag tar inte illa vid mig för det är för min skull men hon är också en glad suporter som hejar på vid minsta framgång och framgångar som jag inte själv ser.

coolbettan

Igår vart det så en bussresa till en närliggande stad och ett besök på en grekisk restaurang där jag tidigare ätit en utsökt svärdfisk b.la.
Maten igår var som alltid utsökt, fin service och en söt hovmästare!
Jag åt vindolmar fyllda med ris och mynta med en citronyoughurtsås till förätt och svärdfisk, tsatsiki, fräsch sallad och råstekt potatis.
Mitt sällskap åt halstrad fetaost med tomatsalsa till förätt som jag var tvungen att smaka trots att jag inte tycker om ost och det var så gott att jag tog ett par tuggor till.
Jag gillar bara ost på gratänger, pizza och varma mackor men har dom senaste dagarna funderat på att lära mig äta ost.
Till det så provade jag ett Grekiskt vin som hette Tsantari Athiri och det var ett vitt kraftigt vin men dansade in i min mun och landade på tungans alla smaklökar och varje lök på min tunga gillade vinet och njöt och jag gjorde tummen upp.
Jag var så mätt i magen att jag inte orkade min mat och magen kändes sprängfylld. Men det vad härligt att åka bussen till staden, äta denna goda mat och dricka det goda vinet, åka bussen hem och få skratta mycket och bara vara Bettan för en stund och ska jag vara helt ärlig så tänkte jag inte på barnen, hundarna, fågeln eller något annat än stunden jag befann mig i under kvällen och jag tankade på mig positiv energi.
Tack mitt sällskap för en mycket trevlig kväll!
Idag till middag önskade jag en maträtt jag hittat i en veckotidning, lax toppad med färsk svamp, fetaost och tunnskivad squash som tillagas i ugn och klyftpotatis till.
Önskning kanske var fel ord och bara använt för att jag vill vara finkänslig och detta talade jag om här hemma idag och fd:n sa: Krav kanske är ett bättre ord!
Jag kan bara hålla med om att det inte är några önskningar utan jag förväntar mig att jag får det jag ber om och jag tar emot det utan att blinka eller att få dåligt samvete och jag vet inte vilken sorts människa som börja visa sig i mig men den är långt ifrån den gamla.
Kommer jag bli ett vilddjur?
Skrämmande är det!

Nu har jag satt upp en "kravlista" på vad jag vill testa och göra, två restaurangbesök står b.la uppskrivna, ett besök på en Japansk restaurang och på en Vietnamesisk restaurang och sedan vinprovning och en massa annat.
Just nu vill inte jag sitta här och sitta jag vill testa nya saker och se vad som kan kittla mig!

coolbettan

Djupa hål har grävts i mig under denna kråksång!

coolbettan

Idag var jag på besök hos Dr Trygg och idag vart det ingen guldstjärna.
Men han skrattade när jag berättade om "tomten" husläkaren och sa: den tomten den tomten! fast han sa hans riktiga namn.

Väl efter mitt besök hos Dr Trygg så satt min frisör ute i väntrummet och väntade på mig och vi gick eller hon släpade ogenerat på mig i ett par affärer, det är roligt att vara med henne för hon är alltid så glad och struntar i vilket humör jag är på och jag får massor av energi av henne.
Hon hjälpte mig att shoppa loss och det grävde djupa hål i mina fickor men vad f-n gör det jag har ju inget annat heller så vad spelar pengar för roll nu fick jag ju egenköpta byxor som passade. Jag har bara tidigare haft ett par egenköpta jeans och två par avlaggda från fd och nu sonens eftersom dom andra är så stora.
I förra veckan började min kropp svullna och vaderna är stora så det förslår och efter strumpresåren har jag djupa ränder i huden så förmodligen lägger jag på mig vätska av någon anledning så jag plockade på mig storlek 42 och large.
Väl i provhytten så sa min frisör: Du har lite dålig kroppskännedom!
Jag: Ja men jag har ju svullnat så mycket!
Frisören: Jag skulle vara glad om jag hade din kropp!
Jag som alltid tycker hon är så fin och är sminkad och ser vacker ut!
Men hon sprang och hämtade mindre storlekar och det var till och med en topp i storlek small.

Sedan var jag och köpte ett par pennor och expediten sa: Oj har du gjort illa foten!
Jag: Du är den första som tror att det är foten som det är fel på och inte ser mig som galen i min gångstil det var skönt!
Sedan gick vi och käkade lunch tillsammans och jag visste att hon hade en tid att passa och P-tiden till bilen men hon satt lugn som en filibunk när jag stressat sa ett par minuter i ett: Nu blir det stressigt nu måste vi skynda oss!
Frisören: Nej det är inte stressigt ta det lugnt nu!

Men det var mysigt att vara med henne några timmar idag!
Tack frissan jag kommer att leva på detta ett tag!

coolbettan

Hade en misslyckad dejt med "tomten" igår och ställer mig faktiskt frågan om han fått sin läkarlegitimation på postorder.
Första 10 minutrarna satt han bara och stirrade på mig och sa inget, han sitter med sitt papper och penna tillbakalutad och bara glor, jag försökte trevande prata lite då och då när jag tyckte tystnaden vart pinsam.
Sedan kollade han svaren från röntgen av skallen och ryggen och sa med förvånad min: Det var ju inget fel i ditt huvud!
Hade han väntat sig att han efter röntgensvaret skulle ha kunna knackat på min skalle och att det hade ekat där inne?
Sedan säger han att jag inte har några muskler på kroppen!
Jag opponerade mig och sa: Jag har visst muskler!
"Tomten": Nej det såg jag förra gången att du saknar muskler i kroppen!
Jag: Jag har muskler men att dom kanske inte just nu är så aktiva men jag har muskler eftersom jag tränat!
"Tomten": Du har inga muskler och du saknar helt muskler i ryggen och vad har du då tränat?
Jag: Jag gick ca: 1.5 mil om dagen och simmade 1.5- 2km varannan dag så det är klart jag har muskler!
"Tomten" Jaha och hur länge sedan är det då?
Jag: Innan detta hände!
"Tomten" Hur har du det med självmordstankarna?
Jag: Nu får ni sluta med det där! Det enda jag har sagt är att alla människor har någon gång sagt/tänkt då dom har gjort bort sig eller har tillräckligt ont eller tillräckligt jobbigt att: Ta mig här ifrån eller låt mig få en hjärtinfarkt och det har jag förklarat flera gånger! Jag har också känt så i ett flertal gånger under mitt liv!
"Tomten": Det är första signalen på en depresion och jag tycker att du ska utreda hos psykologen var detta står för! Har du tänkt fortsätta hos psykologen och sjukgymnasten?
Jag: Ja varför skulle jag inte göra det!
"Tomten": Hur ofta träffar du psykologen och sjukgymnasten?
Jag: Jag träffar psykologen två gånger i veckan och det var första gången igår jag träffade sjukgymnasten och jag fick en tid till henne idag också eftersom hon tyckte att min kropp var i så taskigt skick men jag tror att vi kommer att träffas en gång i veckan!

Innan "tomten" skulle skriva ut ett sjukintyg så bad jag honom kolla en knöl jag upptäckt i jumskeln i förra veckan och han konstaterade snabbt att det var lymfkötlarna som var svullna och sa att jag hade någon infektion av något slag och kanske från tarmen där såret suttit och förklarade att det kan bli så  eftersom det är bakterier i avföringen och har det varit ett sår där och då kommer det in bakterier i det, jag tänkte ironiskt: Nä hä! Finns det bakterier i skiten som kommer ut där bak det hade jag ingen aaaaaning om och att det då kommer in bakterier i såret för att skiten passerar såret det hade jag ingen aaaaaaning om.

Sedan undrade han om jag fått godkänt att få sjukpenning.
Jag svarade att det hade jag fått och att dom sänkt min årsinkomst till mindre än vad jag tjänat hitintills i år och att jag nu måste överklaga och att det varit krångel eftersom det skrivits att jag hade alzhemiers på sjukintyget och "tomten" rynkade då på sin näsa och sa: Jag vet dom har ringt och jag tittade inte vad det stod för sjukdomsförlopp!
Sedan frågade "tomten": Kommer du klara av att skriva och överklaga detta själv till försäkringskassan?
Jag: Ja varför skulle jag inte det?
"Tomten": Är du säker att du klarar att skriva själv?
Jag suckandes: Ja annars så får jag väl ta hjälp av någon!
Då slog det mig att han bara kopierade av läkaren i båtens sjukskrivning förra gången och att han då fick samma påbackning av försäkringskassan och kände hur skrattet började bubbla i mig och jag tänkte: Vilken groda du gjorde!
Sedan skrev han ut sjukintyg och efter att ha suttit och letat på nätet om vad han skulle skriva på intyget men som tur var var han inte inne på wikipedia denna gången och efter att jag fått det i handen sa han: Nu kommer försäkringskassan att kontakta dig för en rehabiliteringsplan för jag har skrivit sjukintyget på så sätt!
Jag: Vad innebär det?
"Tomten": Att det blir ett möte med den ansvariga läkaren dvs jag och försäkringskassan.
Jag: Då vore det väl bra om psykologen och sjukgymnasten också var med som träffar mig ofta!
"Tomten": Jag psykologen är ju bra att ha med men sjukgymnasten kommer att ha svårt att komma hon brukar inte kunna det!

Efter 45 minuter fick jag äntligen gå där ifrån och med min lista som jag innan skrivit med saker jag behövde få åtgärdat osagt för jag vill inte att denna "tomte" ska kolla på min kropp för det känns inte seriöst, jag tycker han kunde ha tagit ett blodprov om jag nu hade en infektion i kroppen för att se hur jag egentligen mår.

Sedan ringde försäkringskassan upp och berättade att dom i veckan försökt nå läkaren för att boka ett rehabiliteringsmöte men inte fått svar av honom och försäkringskassan sa: Varför står det på sjukintyget Bor på båt?
Jag: Jag vet inte för det är ingen liten eka jag bott i utan en båt med fyra hytter, en stor salong, tre toaletter med dusch, varmvatten och det finns till och med en respirator ombord på båten och det är en flytande sommarstuga! Sedan så är det väl bra om psykologen är med och sjukgymnasten också på mötet men läkaren sa att sjukgymnasten inte brukar kunna vara med.
Försäkringskassan: Vem är sjukgymnasten?
Jag: NN!
Försäkringskassan: Hon brukar alltid vara med!

Sedan träffade jag sjukgymnasten och berättade och hon sa: Jag är alltid med på rehabiliteringsmöten!

Jag borde vara frisk för att orka strida dels med försäkringskassan och för mig själv för nu tar det mycket energi som jag hellre hade lagt på att göra mig friskare.

coolbettan

Och drömmer om att få plaska i vatten det skulle vara så skönt att känna varmt vatten omkring kroppen och helst av ett varmt salt hav.



Eftersom jag inte tar mig i och ur badkaret själv så förblir det en dröm om inte fd:n tar en skottkärra till hjälp och skickar i mig i karet.

För drygt fjorton år sedan bodde vi i ett annat hus där vi hade olja som uppvärmning och den var dyr, vi försökte tänka på att inte duscha så jättelänge och då vara lite sparsamma.
Badkaret som fanns i det gamla huset föll inte mig i smaken så bada gjorde jag inte mer än i badhuset.

En gång kom jag på att jag ville bada med fd:n för det var något vi gjorde under lång tid på måndagskvällarna och myste och löste korsord i badkaret, men hur skulle jag göra för att sätta det i verket igen?
Jo jag kom på att jag skulle ta in barnens svimmingpool i det stora duschrummet vi hade och i den skulle vi två gott och väl få plats.
Jag planerade detta länge och sa så en kväll när barnen gått och lagt sig: Jag går ner och duschar!
Fd:n satt och tittade på tv och jag kilade ner i källaren och drog fram barnpoolen och började fylla den med vatten och det tog tid vill jag påstå, sedan placerade jag en pall i poolen och på den satte jag en ishink med något bubbelvin i, tog fram och tände 100 ljus som jag tände och placerade ut runt om i duschrummet och sedan ställde jag ett glas med salta pinnar som fd:n gillade på pallen.
Sedan gick jag upp till vardagsrummet och fd:n frågade: Vad f-n har du gjort så länge? Är allt varmvatten slut nu?
Jag bad honom komma ner i duschrummet och han vart en smula förvånad över min överraskning.
Salta pinnarna hade kroknat eller slaknat i sin styvhet av ångan inne i duschrummet och hängde som slokade blommor efter glaskanten.
Vi hoppade i poolen och drack bubblet men började strax svettas som galningar och fd:n tittade sig runt omkring och frågade: Hur många ljus har du tänt?
Jag svarade stolt: 100st!
Fd:n: Det motsvarar 100 watt!
Jag: Ja! Och fattade inte vad han menade.
Fd:n: Det är därför vi svettas så att det rinner i pannan för ljusen ger sådan värme!
Jag som trodde han svettades för att han såg mig näck där i badet.
Men det vart ett minne och något annat fint utav det iallfall!

coolbettan

Jag ville åt dom bra och sköna hormonerna och har känt en längtan att promenera, simma eller springa och någonstans så måste jag ju börja så mitt träningspass idag vart att sätta på mig träningskläderna och sedan tog orken slut, att sätta på mig skorna kanske jag orkar om någon vecka.

Frustrerande att inte komma åt dom må bra hormonerna som skulle göra mig så gott!

Sedan kom en onödig tankegång farandes i mitt lilla huvud: Undrar hur många det just nu är som ger sig iväg för en löparrunda?
Jag kände mig som barnet som sitter i fönstret och är sjuk och tittar ut på dom andra barnen som sitter och leker i sandlådan.
Onödig energi att slösa på detta för jag kan ju inte göra något åt saken just nu.

coolbettan

Hur börjar din morgon?

Vaknar du av väckarklockan, alarmet på mobilen eller kanske av dig själv?
Du kanske direkt klockan ringer studsar ur sängen, eller så kanske du ligger och snozar till mobilen tills du får bråttom och hoppar ur sängen.
Sedan kanske du rusar in på toaletten och på med strålkastarljuset och plirar med ögonen i det skarpa ljuset eller så kanske du far upp i köket och på med kökslampan och kisar med ögonen i ljuset för att mäta upp vatten i kaffekannan, eller så kanske du kastar dig direkt i duschen och låter ögonen vakna där inne.

Din kropp får ett abrupt vaknande och det blir som att försöka dra igång en bil och köra den direkt med värme och i 150 km/h när det är minus 40 grader ute.
Är du ung så funkar allt säkert ändå men om du har fler år på nacken och vi kan kalla det för en äldre årsmodell av bil så kanske din gång är något stapplande på väg ut till köket och det tar en stund innan stelheten försvinner.


För att ge dig själv och kroppen en mjukstart utan en "spann kallt vatten" som det blir för kroppen att bara rusa upp ur sängen så ta dig tid och sträck på ett ben i taget i sängen, sträck sedan på en fot i taget och spreta med tårna, gå sedan över till armarna och sträck var och en arm i taget, spreta sedan med fingrarna på händerna en hand i taget, dra ner axlarna och känn en aning hur det stretar, vicka huvudet åt sidan både åt vänster och åt höger och känn hur det även där stretar och drar, öppna ögonen och munnen och ge ansiktet en liten stretchövning och avsluta sedan med att sträcka ut hela kroppen och håll så några sekunder.
Detta tar inte mer än ett par tre minuter och du har nu låtit din kropp vakna upp till ett lugn istället för ett abrupt uppvaknande.
Detta lugn som detta uppvaknande ger dig har du med dig hela dagen och jag är säker att om du tar dig tid till dessa två tre minuter inte gör att du blir försenad på morgonen och skulle du försovit dig så är jag säker på att du kan ta dig tiden till dessa två tre minuter.



Ta en flört på djuren och lär t.ex på katten eller hunden för dom tar god tid på sig att sträcka på sig på morgonen och hela kroppen gås igenom.
Någon i den äldre generationen kanske minns morgongymnastiken som gick på radion om morgonen för hur många år sedan som helst.

Som alltid så kräver även detta träning och tålamod!

Lycka till med att ge kroppen en mjukare start på dagen och ett mindre stresspåslag från start!

coolbettan

Fick idag en kram oförhappandes som jag inte väntat mig och ska sanningen fram så tårades mina ögon.

coolbettan

Jag trodde väl inte riktigt att jag skulle få en guldstjärna till idag av Dr Trygg efter mitt hjärnbrejk i fredagskväll/ natt men det kändes som jag fick minst en till.
Han berättade att när vi sågs för tio år sedan så var jag i samma läge men då var jag nog inte mottaglig men i dag är jag en helt annan människa.
Dr Trygg slog sig på knät med handen ett par gånger och sa högt: BRA! Och vi ett tillfälle så lade han in en snus, kanske han firade.
Han säger att jag nu står naken och håller upp en hand precis som en alkoholist som erkänner sin sjukdom på ett naket sätt och säger: Jag är en uppoffrare! Och nu är förutsättningarna annorlunda mot förra gången men nu har vi kompasskursen inställd.
Men det ligger nog massor av hårt arbete framför mig och jag tror att jag kommer att stånga min panna blodig under resans gång men är otroligt tacksam att Dr Trygg är så skicklig som han är och att jag har tur som får träffa honom och få hjälp för i bättre och tryggare händer hade jag inte kunnat komma.
Tillsammans med psykologen, fd:n och barnen som också ändrat kompasskurs åt mitt håll och massören så känns förutsättningarna denna gång på ett sätt mer positivt sätt trots att jag är i sämre författning denna gång men nu ges jag chansen att bara ägna mig åt mitt byggande.

coolbettan

Jag trodde jag redan hade släppt bomben.
Vi tyckte här att det var lugnt som lugnet efter stormen och glada över att mamma och pappa reagerat vuxet och respekterande sedan dom fått brevet.
Men igår kväll hade fd:n ett meddelande på mobilsvaret där min pappa trött talade om att han nu igen inte hört något på några dagar, vi fattade att breven inte nått dom i fredags som vi trott och fattar att dom kommer att få breven idag.
Vad är det för info dom vill ha och vill dom ha det i droppform intravenöst?
Skulle dom ge sig om fd:n ljög och talade om att jag visst var tokig och satt på hispan på obestämd tid?



Håll i er Sverige för idag smäller det!
Jag mår illa och svettas!
Bara att krypa ihop och hoppas att det snart blåser över.
Jag tycker synd om fd:n och barnen i detta läget för jag tror att deras mobiler kommer att bli överhettade idag och min mobil tror jag att jag slår av.

coolbettan

Förra gången jag var sjuk så kom jag via beteendevetaren till kapitlet träna sitta still.
Nu skulle jag inte sitta passiv utan ha en lugn aktivitet i händerna och jag kom på att jag då kunde sticka Lovikkavantar för att sticka dessa vantar kräver inte så stort tålamod för det är bara att sticka på.
Beteendevetaren tyckte det var en utmärkt idé och jag skulle träna detta varje eftermiddag med att vara stila så kroppen fick en stunds vila.

Detta utspelade sig för drygt 1.5 år sedan och jag trodde då att datorer var farliga så fd:n beställde Lovikkagarn via internet.
Garnet kom och jag började sticka, nu stickar jag ganska fort och stickorna går i en hög hastighet och en del människor som sett mig sticka under alla år brukar höja på ögonbryna.
Jag har en egen stickstil och har vad jag tycker ett enklare sätt att sticka en avig maska mot vad andra har, jag lärde mig själv sticka som barn då min mamma inte hade tålamod att visa så det vart som en "överlevnadsstickningsstil".
Denna aktivitet gick bra dom första dagarna tills jag skulle kolla hur lång tid det tog att sticka först ett varv och jag klockade och sedan ville jag förbättra mitt personbästa så jag började tävla med mig själv och kampen mot klockan var ett faktum.
Väl hos beteendevetaren så tog jag emot ros för att jag satt still och stickade.
Sedan började jag tävla mot mig själv hur fort jag kunde sticka en hel vante och under denna tid så fick jag skavsår av stickorna på fingrarna.
Beteendevetaren fick så småningom reda på min tävling emot mig själv och tyckte att jag glidit iväg på lite fel spår i min träning men jag hade börjat simma och berättade att jag var irriterad över att det inte fanns en klocka så jag kunde kolla varvtid och sluttid, beteendevetaren tyckte det var utmärkt att det inte fanns någon klocka.
Men vips så en dag så satt det en klocka på väggen och en ny tävling kunde starta.

Nu har jag gjort det igen, beställt garn till Lovikkavantar.
Jag har frågar runt bland barnen om dom vill ha nya vantar men det var bara en som växt ur sina gamla som kunde tänka sig vantar dom andra sa blankt NEJ dom hade så att det räckte och blev över.
Under förra gången så stickade jag 14par vantar och fler barn på gatan trugade jag på vantar.
Jag undrar om jag kommer att kunna hålla mig på en normal nivå denna gång utan att starta masstillverkning av Lovikkavantar.

coolbettan

Numera kan jag titulera mig fyllkaja och tillskriva mig det i mitt CV!
Ikväll när jag satt och plockade med papper på kontoret och inte ens hjärnan kunde räkna ut 12 - 70 utan miniräknare och jag var en aningens frusterad att inte ens huvudräkningen fungerade och att det tog tid att slå på miniräknaren för att få fram brutto, moms och netto, jag hade självmant tagit på mig uppgiften med lite lätt bokföring för att försöka tänka på något annat och försöka få min hjärna att få lite vila.
Helt plötsligt knackade det på dörren och det var fd:n som kom in med ett glas rött vin och skulle sätta mig på pottkanten och frågade: Smaka! Är det samma vin som igår?
Jag kan säga att jag med 99% säkerhet såg att det inte var samma vin för det fanns som en flottrand som rann efter insidan av glaset som jag inte såg igår, men jag luktade och nu var jag 99.8% säker på att det inte var samma och sedan luktade jag och då var jag säker till 99.9% att det inte var samma och sedan smakade jag och sa: Det är inte samma!
Fd:n: Men denna flaska kanske har stått och luftat längre än den igår!
Jag: Nej du! Du har nyss kommit från jobbet så det har det inte hunnit med och detta smakar fruktigt och är strävare i munnen!
Sedan bjöds jag på en bit päron för att känna smaken på vinet tillsammans med det.

Jag har nog bara under en jobbresa som varade i en vecka utomlands druckit alkohol tre dagar i sträck och då en liten baileys till kvällstet.
Men jag skulle ju kunna vara bortrest på en vinresa och då skulle det inte vara så konstigt att provsmaka vin tre dagar i följd men äldsta dottern stegade in på kontoret och sa: Vad fan är det frågan om? Vin idag också!
Men jag är inte orolig för jag gillar INTE alkoholens berusningstillstånd och avskyr att vara snurrig i huvudet för jag blir då så illamående.

Så här sitter jag och provsmakar ett nytt rödvin bland moms, netto, kredit osv och två av hundarna ligger under skrivbordet och fiser så att mitt hår fladdrar men jag har det ganska mysigt trots allt.

Vinet som provades idag heter Sonoma Country från 2006 och är ett amerikanskt vin och det dyraste denna helg.

Vårt vinföråd har alltid varit ganska välfyllt och jag brukar damma av flaskorna då och då och det har varit bra att ha hemma om det kommer gäster eller att ge bort som present.

Nu vill jag gå på arrangerad vinprovning!

Jag kan bara säga att jag är förvånad över alla olika smaker jag upplevt denna helg och tycker att det varit spännande och ser fram emot att prova nya smaker.
Kanske jag skulle utbilda mig till sommerlier.
Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle gilla det eftersom jag tyckt att det smakar pyton med vin och kanske det går så långt att jag snart börjar dricka kaffe också för jag tycker att alla de olika kaffetillagningarna som görs här hemma med kaffemaskinen ser väldigt gott ut.

coolbettan

Vinet jag drack i fredags var ett vitt vin, halvtorrt om jag minns rätt i vinets rus.
När jag nu skulle till att dricka vinet så hade jag förvänta mig att jag skulle ta två munnar och sedan skulle det vara nog för denna gång och att jag skulle tycka det smakade blä.
Men till min stora förvåning så smakade det inte åt vinäger hållet eller att jag kände spritsmaken det var gott och lite uppfriskande.
Jag skulle så analysera smaken och med lite hjälp från middagssällskapet så kom vi fram till smaken och jag kunde konstatera att det måste ha vuxit ett citronträd och en fläderbuske i närheten av druvan.
Jag drack ett par munnar innan jag högg in på den goda maten och provade sedan detta vin tillsammans med mat och då drog jag i handbromsen en smula då vinet helt ändrade smak i min gom, det smakade inte illa men jag gillade smaken bättre utan mat.
Det var så pass gott detta vin att jag faktiskt på ett egoistiskt och fräckt sätt duttade i mer vin i mitt glas ganska flitigt måste jag säga, det var som att sitta vid en liten godiskskål i en skolklass innan lunchen och eleverna har behov av att få sitt blodsocker höjt och där innehållet i godisskålen snabbt försvinner så det var bäst att ta två bitar godis på en gång.
Jag hade sett till att jag hade vinglaset fyllt till bredden då det var dags för tv och fd:n hade gjort ett par dipper till chipsen b.la min favorit dip, innan jag kastade mig i dippens värld så smuttade jag på vinet och nu infann sig den smaken igen som jag föredrog när jag sedan dippade chips och tog en mun vin igen så ändrades smaken igen.
Tillslut så slutade jag dippa för en stund och njöt av vinet naturellt för det passade mig bättre.
Men detta vin fick mina tankar på annat och jag började sätta vinets smak i andra sammanhang då jag tror att smaken skulle höjas, jag tror att detta vin skulle passa utmärkt efter en hård dags seglats i sittbrunnen då solen fortfarande värmde eller efter en dag i solen och innan middagen serverades eller efter en varm dag då jag tittat och utforskat en ny stad i ett annat land, detta vin skulle höja känslan då jag skulle ta igen mig en smula innan nästa äventyr började.
Vinet som dracks var ett vitt franskt vin och hette Gevurxtraminer från 2007.

Igår då jag höll på att spola tillbaka bandet för att försöka fånga in ögonblicket då jag hade det trevligt och var glad så bestämde jag mig för att dricka vin nästa fredag igen och fortsätta min utforskning men då på lokal och på ett ställe i en närliggande stad där en rätt med svärdfisk serveras som jag gillar, restaurangen serverar grekisk mat, så nu är det bokat och klart och det får bli en busstur på en timma till staden. Restaurangen ligger nära där bussen har sin ändstation så jag kommer att kunna orka ta mig dit till fots.

Här skulle min vinrecentsion kunna ta slut men det gör den inte.
Fd:n var igår kväll och hjälpte en bekant som har ett hotell i staden och som hade extrajippo igår och kom sedan hem sent på kvällen med ett par flaskor vin han fått och undrade om jag ville ha lite mer vinprovning och jag var inte sen på att haka på detta trots att det var ett rött vin som skulle provsmakas och att jag trodde att det skulle vara svårt att få ner.
Vinglas plockades fram i en väldig fart så att kristallen klirrade och korkskruven fick än en gång bekänna färg och gneta sig igenom en kork.
Jag tryckte upp korken i min näsa för att känna på lukten och ni som hann se mina foton på bloggen förstår kanske att det inte var det lättaste att få in den i min lilla näsa.



Jag tog sedan vinflaskan och blåste ett par gånger i den och det fick räcka som luftning då klockan var mycket.
Nu var det inte jag som provsmakade detta vin först utan det gjorde fd:n och mina ögon vigdades då jag såg hur hans mun drog ihop sig och han sa: Ho det var strävt det här!
Jag sa: Va!
Skräcken i mig var ett faktum då jag bevittnat hans reaktion och undrade om jag över huvud taget skulle ge mig in i denna lek med vinprovning och kanske det var lite väl mycket att göra det två dagar i rad.
Men modet infann sig och jag tänkte men va fan jag dör väl inte av att smaka det men innan glaset nådde min mun så var känslan lika tilltalande som att stå med en surströmming dinglandes i handen för första gången och invänta ett under för att få in den i munnen.
Men när jag väl fick in detta vin i munnen så kände jag inte av strävheten över huvud taget, jag menar vad går inte upp mot ett glas riktigt riktigt sträv lingondricka så att hela munnen blir som ett grovt sandpapper.
Nu vet jag att den gamla slagdängan att rödvin ska serveras rumstempererat bara är en gammal klyscha och att även rödvin ska ha en kyld temperatur och detta vin var lite svalt men inte tillräckligt så en isbit fick snabbkyla det hela och då ändrades smaken.
Smaken av detta vin som rullade in i munnen på ett mjukt sätt och var lent i min gom fortsatte att förvåna mig under hela resan. Smaken kunde jag inte riktigt bestämma det var som en blandning mellan smörkola som inte var för söt och något annat godis. och detta vin var riktigt riktigt gott.
Fd:n tyckte att det var en smak av lakritsrot men jag kunde inte skriva under på den analysen.
Jag kan konstatera att den som trampade detta vin hade tappat sin godispåse innehållande smörkola och något annat godis i baljan.
Vinet som dracks var chilenskt och vad det heter vet jag inte av alla ord som står på etiketten och ingen är vaken i huset så jag kan få hjälp men på etiketten står: Reserva, Castillo de Molina,  Cabernet Sauvignon 2007, Cachapoal Valley, jag tror det heter Castillo de Molina av alla ord på etiketten.

Sedan måste jag träna på att öppna en flaska vin utan skruvmejsel och gummiklubba så att jag vidareutvecklar mig.

coolbettan

Jag satte hård press på mig själv igår, inatt och idag!
För hårdt för mitt eget bästa måste jag säga med facit i hand, jag känner mig sliten till max.
Idag hade jag tänkt blogga om mitt första steg in i vinets värld men det får komma sedan.
Så här såg mitt senaste dygn ut så låt mig få berätta och som vanligt bilden först och texten sedan:



God mat bjöds jag på till middag igår, majskycklingfilé som legat i någon hemsnickrad marinad och sedan stekt i ugn och sås gjord på skyn som blev efter kycklingen och marinaden spetsad med en massa grädde, basmatiris som jag gillar, sallad och god dressing.
Vinet var gott och vid middagen så skulle jag visa mina vinprovarkunskaper och ruskar här på bilden vinet så att det skvätte vida i kring. Stämningen var på topp och middagen var riktigt trevlig med skratt och glam.



En stund efter middagen var det så dags att titta på IDOL och jag har ju inte följt det alls mer än en liten titt för två veckor sedan.
Jag gillar att få andra att skratta och att skratta själv så jag var nog som vanligt där i soffan och äldsta dottern och fd lockades till skratt, äldsta dottern sa: Tvrecensenten är tillbaka!



När det sedan var dags att gå och sova så sa det på mindre än 0.1/sek bara POFF i skallen och jag brejkade ur fullständigt.



Nu ville jag tillbaka till båten och enda kruxet var att båten ligger på land 30 mil här ifrån.
Sedan ville jag bara ifrån huset.
Fd:n stod som ett ? och undrade vad som hänt eftersom kvällen varit så trevlig.
Jag försökte förklara med den helbrejkade hjärnan vad som stod på och att jag ville fly från alla känslor som körde ett race i min kropp och fd:sa att jag ju vet att jag inte kan fly från dom och att det inte hjälper och att ge mig ut i natten och kanske riskera att bli överfallen igen att det inte vore så klokt och att han inte ville att jag skulle ge mig ut i natten.
Han bad mig sätta mig och rita istället eller lyssna på musik.
Jag lovade att stanna kvar och inte ge mig ut i natten.



Jag försökte rita men det gick inte och då gav jag upp och vart fem år igen och packade min rymmarväska och gav mig ut i natten.



Att låta mig rymma och att jag skulle försvinna är lika stor risk som att boskap som är utsatta på grönbete på en öde ö mitt i havet skulle kunna försvinna där ifrån.
Jag tog mig en lite längre bit under denna rymning mot vad jag tidigare gjort men jag orkade aldrig så lång så jag kom ut från vårt kvarter.
Jag satt efter vägen på murarna till tomterna och vilade längst vägen.
En Volvo V70 kom körande och ingen bil jag kände igen, föraren backade tillbaka och körde där ifrån och efter ett tag så kom han tillbaka och körde förbi ett par gånger och saktade ner när han passerade mig och sedan stannade han och vevade ner rutan och sa på bruten svenska: Du ha hjälp?
Jag: NEJ!!!!!
Här var det inget läge för att vara väluppfostrad och svara nej tack.
Nu vart jag rädd och släpade benen hem igen.
Sonen öppnade dörren när hundarna gav hals och frågade: Vad har du varit?
Jag: Jag försökte ta mig här ifrån!
Sonen ruskade bara på huvudet.



På förmiddagen knackade fd:n på sovrumsdörren och undrade om han fick komma in och jag låste upp dörren som jag låst på natten. Nu hade min ålder sjunkit till tre år och trehjulingen stod åter bredvid mig.
Han undrade åter vad som hände på kvällen innan.
Jag sa bara att det blev för mycket och satte mig på tvären och sa: Hur skulle du känna det när du är beroende av andra för att klara vardagen, jag har tre saker inbokade i mitt liv, ett besök hos psykologen, ett hos sjukgymnasten och ett hos "tomten" husläkaren och sedan är det slut och bara av att jag satte disktrasan i klorin igår och "diskade" ur hoarna så vart jag svimfärdig och jag är 40 år och bara sitter och ritar barnteckningar!
Fd: sa att det nog inte var någon som tycker att det är något konstigt att jag sitter och ritar och att jag väl kunde försöka tänka på hur trevligt det var igår och försöka vara kvar i det istället och att se hur mycket som har hänt med kroppen sedan massören varit här och se det som något bra och att jag skrev ett bra brev till mamma och pappa och verkligen markerade.
Jag sa: Det mobila teamet tyckte inte det var bra att jag satt och ritade!



Nu tog inte fd:n mig bokstavligen i örat men förklarade att jag visst har något i framtiden som vi planerat och att jag kanske inte ska lägga disktrasan i klorin och diska ur hoarna när jag inte orkar och att jag kanske inte skulle ha så bråttom utan lägga i en lägre växel och att jag faktiskt är sjuk!
Det kändes konstig med den förståelse för att jag är sjuk och jag insåg helt plötsligt att dom andra här hemma faktiskt respekterar och ser att jag är sjuk denna gång. I skrivande stund känns det fortfarande en aningens omtumlande och jag fick mig en tankeställare.
Sedan fick jag mitt sovrum städat och fd:n skulle även torka golvet där så att det vart dammfritt för mina luftrörs skull och trots att jag sa att det inte behövdes och att man nog inte skulle våttorka dom nya ekgolven för mycket, men min vilja satt i en talltopp.



Treåringen i mig stack iväg med sin trehjuling för en stund och jag beslöt mig att trycka på rew och försöka backa tillbaka bandet.
Jag vet att allra helst fd:n och barnen skulle vilja få tag i min trehjuling och dom skulle skrota den bums om dom fick tag på den för den har följt mig under många delar av mitt liv och dom har nu insett att den är trafikfarlig för mig.
Men jag är lite rädd om den, sadeln sitter jag tryggt och bekvämt i.
Medan jag höll på att backa bandet och satt och ritade "av" mig händelsen så ringde min mobil.



Det var någon som skrattade så mycket att det lät som tårarna nästan trillade av skratt och jag hade svårt att höra vad den på andra sidan luren sa.
Först trodde jag att det var tipstjänst som skulle meddela att jag vunnit 7654 miljoner men sedan kom jag på att jag ju inte tippar.
Sedan hörde jag att det var svägerskan som höll på att försöka prata mellan skrattsalvorna och hennes skratt fick mig att börja skratta för det var smittsamt.
Svägerskan är intresserad av vin och njuter gärna ett gott glas vin då och då och nu hade hon läst mitt inlägg: Något jag länge velat göra! det om vinprovning.
Hon skrattade och upprepade vissa saker jag skrivit i inlägget och kallade mig galen, jag tog det som en komplimang.

Sedan vart det färd till minneslunden där min kära svärmor ligger och vi tände ljus även för min farmor och sedan på fd:s och äldsta dotterns initiativ så tog dom mej mellan sig och traskade in i kyrkan och där tände jag ljus och som vanligt fann jag ett lugn där inne, det var mysigt.
Min upplevelse om min vinkväll igår får jag skriva om senare då jag spolat tillbaka bandet så pass att jag hamnar där igen.

coolbettan

coolbettan

Och det är att lära mig dricka vin och att tycka det är gott!
Jag tycker att det ser socialt och trevligt ut.
Igår morse uttryckte jag min vilja att dricka vin och bad fd fixa en flaska vin.
Väl hos Dr Trygg igår så berättade jag om min nytilltänkta "hobby", han vart eld och lågor och lovade att en ny värld skulle öppnas för mig och att jag hade något njutbart framför mig. Jag misstänker att han själv kunde en hel del om vin och det kan jag också faktiskt och jag ska strax berätta för er hur det hela ska gå till med vindrickandet.

Nu är det inte så att jag aldrig druckit vin, i min ungdom så halsade jag Aurora i någon park och smidigt och enkelt med skruvkork.
Sedan dricker jag alltid vin på natten mellan julafton och juldagen då jag tar nattvarden på midnattsmässan så visst kolkar jag vin, men nu ska jag ge mig ut i dom lite finare salongerna och vin ska ju vara hälsan själv.

Jag har varit på vinprovning en gång i Toscana i Italien, vi var på en exklusiv vinodling och där hittade jag ett vin jag tyckte om och det har jag nog tidigare berättat att när jag skulle köpa en flaska vin så kostade den 700 svenska kronor och då backade jag köpet.
Så jag har varit med i svängarna och nu kommer det jag ska berätta hur det ska gå till att dricka vin, bilden först och texten till bilden nedan.



Först så ska korken upp.



Sedan ska det luktas på korken för att känna så att den inte har varit uppkörd hos vinodlaren som varit lite risig i kistan innan du åtnjuter vinet.



Om inte korkskruven gör sitt jobb korrekt och inte tar med sig korken upp så ta en skruvmejsel och gummiklubba och hacka dig ner i flaskan så att ett hål uppstår i den förbannade korken så innehållet går att hälla i glaset, får du korkbitar i glaset se det som snacks.
Om du har bråttom så stick ner ett sugrör i hålet du skapat och ta dig en slurk och känn efter så att inte vinet är surt som vinäger.



Sedan är det viktigt att vinet får stå och lufta ett tag innan det ska drickas.
Här kan en hårfön komma till hjälp så det hela går lite fortare och du får vinet i glaset snabbare.



När du väl fått drycken i glaset så ska du ruska och snurra på glaset tills vinet ser ut som hela havet stormar för det får aromer och smak att frigöra sig.



Sedan är det bara att köra ner näsan i vinet för det är viktigt att lukta ordentligt.



Sedan tar du en slurk och gurglar runt det i munnen tills en flourtant hade blivit grön av avund.
Nu kommer du att kunna känna och avgöra om det är en ung eller gammal och träig druva, hur gammal eken var när den fick sätta livet till och bli ekfat, om jorden druvan växt i var dyjord eller finaste matjord, om det suttit en geting på druvan för då kommer du att känna en svag smak av honung och har det vuxit blommor i närheten av druvan kommer du känna en svag smak av parfym.



Efter allt detta besvär så ska du spotta ut vinet i en spottkopp.



Eftersmaken är det nu dags för och nu kommer nya smaker att träda fram och du kommer att kunna känna hur mycket smuts den som plockade druvan hade under naglarna, hur långa tånaglar den hade som trampade druvorna sönder och samman i tunnan, hur många spindlar det traskat över ekfaten i vinkällaren och hur stämningen var bland medarbetarna som tappade upp vinet och buteljerade det.



Men du kan också ta till den gamla hederliga knepet för att få i sig vinet, håll för näsan och svep glaset i ett enda drag.
Skål tamefan!


coolbettan

Nu är den äntligen gjord och på ett sätt känns det befriande och på ett annat sätt mycket skrämmande.
Dotter2 var magsjuk annars hade jag bett även henne komma och läsa vad jag skrev men jag hoppas och tror att hon står till 100% bakom innehållet som sina syskon.
Jag valde att göra extraläxan i brevform för att adressaterna ska kunna läsa det om och om igen tills dom förstår innehållet, men jag vet samtidigt att det är en stor chansning att få dom att förstå, acceptera och respektera detta.
Jag skrev detta brev för att jag kände att jag behövde fly igen och jag kände mig otrygg där jag befinner mig just nu eftersom hotbilden såg ut att dom när som helst kunde stå på trappan och plinga på dörrklockan om dom var finkänsliga men risken var också stor att dom bara skulle rycka upp dörren och kliva in.
Jag känner redan att jag nu ligger och lyssnar vilka bilar som passerar och saktar in vid huset och försöker höra efter om det är pappas bil, mammas bil är lättare att känna igen eftersom hon reglerar farten med kopplingen och har gasen nedtryck så långt det går och motorn låter som femton ånglok som skenar på spåret med visselpiporna på högsta volym.


Här sitter jag och skriver och har på inrådan försökt att skriva vuxet och lägga känslorna inför vad jag känt tidigare och vad jag känner nu för mamma och pappa åt sidan.
Det var svårt att skriva och jag fick radera mycket, svårt att låta bli att linda in det och be om ursäkt för vem jag är, jag hoppas resultatet blev åt det vuxna hållet och korrekt.

Jag började frankt med bara Mamma och Pappa!
Sedan fortsatte jag...........

 

Jag tillskriver er båda två på en och samma gång för att göra det enkelt för mig.

Jag får hjälp från professionellt håll och har fått rådet att ägna all min tid till mig själv för att kunna återhämta mig.

Att jag bott i båten tidigare gjorde jag av egoistiska skäl trots att det inte har legat för mig tidigare att vara egoistisk utan tvärt om.

Som ni tidigare vet så hamnade jag i ett utmattningstillstånd för snart två år sedan och jag slet som ett djur för att komma tillbaka så att kroppen orkade, detta tillstånd handlade inte om att jag var klent byggd eller att det skulle vara fel på mitt psyke utan på att jag gav av mig själv till allt och alla i för stor utsträckning, för det var mitt sätt att visa mig duktig då jag inte hade någon fin titel att luta mig mot.

Det tillstånd jag hamnade i för två år sedan var av allvarlig karaktär då kroppen till slut signalerade hårt för att få mig att dra ner på tempot. Kroppen gjorde vid detta tillfälle så att jag tappade smak, lukt, syn och lite av känseln i kroppen. Dom inre organen tog stryk men jag var på väg att bygga upp dessa igen med hjälp av rätt kost osv.

Att jag hamnade i detta tillstånd då för snart två år sedan finns det ingen annan att skylla på än på mig själv och vilka krav jag hade på mig hur jag skulle vara. När jag väl skrek på hjälp så var det för sent för att min kropp inte skulle hamna i den författningen.

Med dom händelserna som jag nu varit med om, och vilka, kommer jag inte att redogöra för här, det är mitt och jag ägnar det särskild undanlagd tid. För nu hamnade min kropp i en värre författning än förra gången och det vart en kamp som inte liknar något annat, en kamp mot min kropp som slog ut sak efter sak och som nu är hyperkänslig.

Nu är det av största vikt att jag har lugn och ro, inte blir stressad för då sätts funktionerna ner direkt igen.

För kunna förklara för er så ger jag er ett par liknelser:

Om jag hade behövt transplantera exempelvis en njure så skulle jag behöva hålla mig undan all risk för baciller under en tid.

Eller om jag skulle vara en brottsplats så skulle polisen avspärra mig med ett plastband.

Eller om jag skulle vara pestsmittad så skulle jag isoleras.

Så är det för mig nu, det är jag och ingen annan.

Jag har hitintills inte mött en läkare som tidigare sett på maken över i den författning min kropp är, det finns inget medicinskt att göra, inget piller att stoppa i mig som kan ge bot, den enda som kan vända detta är jag själv och för att göra det så måste jag göra det helt och skärt egoistiskt. Mot denna sjukdom finns inget vetenskapligt bot.

Nu har jag bott i huset med barnen och fd i snart två veckor och kämpar fortfarande med att acceptera det, acceptera att jag behöver hjälp med det vardagliga.

Hur länge min kamp kommer att pågå vet jag inte och det vet ingen annan heller mer än att det tar väldigt, väldigt lång tid. Jag har i dagarna just accepterat att detta kommer att ta längre tid än vad jag någonsin hade trott och nu får det ta den tid det tar.

Jag har fått rådet när jag får mer energi så ska jag göra saker bara för just mig och sådant som ger mitt ego energi, som ni säkert förstår så är det en kamp även med hur jag är som människa att sätta mig själv i främsta rummet.

Jag har inte suttit och rullat tummarna för en sekund, jag har slitit som en galning för att försöka häva detta tillstånd sedan dag ett och med den kunskap jag hade från förra gången. Men jag gick ut för hårt i början  och det tog ett tag innan jag tillät mig dra ner på tempot och det kämpar jag med än idag och jag har tur som nu har träffat professionella som jag litar på och som ger mig hjälp, stöd och vägledning.

Men i denna stund så har jag fått lägga det mesta av det inträffande åt sidan för att bara ägna all kraft till att återhämta kroppen och inte ta den minsta risk att stressa upp mig i något avseende från omvärlden.

Jag ber er respektera mitt beslut och ordination från professionellt håll.

Jag vet inte heller i dagsläget om jag någonsin kommer att delge det inträffade till någon människa i min närhet.

Barnen och fd har respekterat denna situation till 100%.

Detta är en svår situation för alla och inte minst för barnen och fd men i dagsläget så har jag varit tvungen att lägga andras känslor åt sidan.

Och som sagt var, det är inte fel på min knopp utan på min kropp och jag ber er se mig som allvarligt kroppsligt sjuk.

När det gäller kontakten, gäller alla andra, än med barnen och fd, både via telefon eller besök, är rådet från läkarhåll att avstå från det för att kroppen behöver all energi för att få en chans att återhämta sig och börja få kraft igen. Det rådet har jag följt och har för avsikt att göra så tills jag känner mig stark nog, även om det tar tid.

 

Bettan

 

 

Efter att dessa brev nu är postade så känns det som om jag vill krypa in i skalet och gömma mig och hoppas att jordbävningen snart slutar efter det att mamma och pappa läst sina brev.

En skakig tid går jag nu tillmötes.

 

coolbettan

Idag var då den stort dagen då jag skulle till Dr Trygg med min tunga hemläxa, den skulle ju inte vara klar men väl påbörjad.
Jag hade en muntlig tenta med Dr Trygg och berättade hur jag gjort för att försöka lösa hemläxan och jag blottade också mina fallgropar jag ramlat i på vägen.
Någon bakläxa fick jag inte för av Dr Trygg utan jag fick en guldstjärna av skiraste guld och kunde klistra i den i mitt guldstjärnshäfte, det kändes stort att kunna klistra in den första stjärnan i häftet!
Nu är det inte så att Dr Trygg är snål med guldstjärnor utan han har försökt strö guldstjärnor runt mig likt en konfettibom under våra tidigare samtal utan det har varit jag som inte haft tillräckligt bra klister och kunnat fästa en guldstjärna förrän idag och ta emot den för den jag är och med stolthet.

Jag fick släpa tillbaka samma hemläxa igen eftersom det är mycket mycket kvar på den att göra och det kommer att ta lång lång tid och det har jag idag accepterat.
Jag fick sedan en uppgift till att göra om jag själv ville och det var inget tvång att göra den men jag känner att jag vill göra den och att den är av stor vikt för mig.
Jag hade först tänkt att göra den direkt när jag kom hem men känner nu att den är så tung och kräver så mycket energi att jag måste vila ett tag först, bara jag tänker på uppgiften så känner jag min som ett urskitet lingon.
Men jag försökte tanka lite fysisk energi och har ätit lite potatis och purjolökssoppa och en brödbit.

coolbettan

Snart ska jag till Dr Trygg och med ska den tunga läxboken jag senast fick med mig där ifrån.
Idag ska jag redovisa läxan.
Hur kommer det att gå?
Blir det bakläxa?



coolbettan

Jag vet att man inte ska gråta över spilld mjölk!
Men vad gör man inte när kon dött och båset är tomt!

coolbettan

När gav du din kropp fysisk beröring senast?
Nu menar jag inte på det sexuella planet för det kommer jag inte lära ut.
Jag vet när du gav dig beröring senast och det är just nu i denna stund!
Du ger din kropp beröring hela tiden, när du står ger du din kropp beröring på fötterna, när du sitter ger du din kropp beröring på rumpan, när du har något i händerna så får du beröring.

Men du ger också dig själv beröring med t.ex händerna väldigt ofta.
Beröring är viktigt för din kropp och själ.
Kanske du just är en sådan som ofta ger beröring till andra, en öm klapp på armen t.ex då ger du dig själv beröring och även en annan människa beröring.
Det är också ett plus om du får beröring av en annan människa än dig själv men kanske du inte får det eller inte har någon som ger dig beröring.

Nu är ju alla människor olika och behöver olika mycket beröring och kanske just du är ovan med beröring, men beröring är lika viktigt som att äta och dricka för alla människor, det ger en bekräftelse på ditt värde.

När gav du dig "finberöring" senast?
Det kan du klura på en stund i bakhuvudet medan du läser vidare.

När du tvättar händerna gnider du runt tvålen med en väldig fart och torkar händerna med en rasande fart på handduken och rusar ut från toaletten med fukt kvar mellan fingrarna?
När du tvättar håret gnuggar du runt shampot i 380 knyck på huvudet?
När du tvättar kroppen med duschtvål far då händerna runt på kroppen i en hastighet som skulle göra en skidåkares glid under skidorna avundsjuk.
När du torkar dig efter duschen gnider du frotéhandduken i en rasande fart på kroppen och vattendroppar finns kvar på kroppen och fukt kvar emellan tårna när du är klar?
När du borstar tänderna går handen med tandborsten i som en trummvirrvel?
Om du smörjer in kroppen efter duschen ser du ofta en svag liten stimma hudkräm kvar på kroppen?
Tvättar du ansiktet på morgonen eller på kvällen och har du en vattensamling nedanför handfatet på golvet när du är klar och sedan kliver i vattnet med strumpan och svär en ramsa?
Även denna lista kan göras lång men jag stannar mina exempel här och låter dig aktivt tänka ut fler exempel i din vardag.


Kanske du skulle våga dig att ta tiden att i t.ex dessa sysslor ge dig "finberöring"!
Åtminstone en gång om dagen tvätta händerna med lugna rörelser och låta dig känna tvålen och ditt tvagande på händerna och sedan frottera händerna riktigt torra med lugna rörelser och känna hur handduken känns mot dina händer.
Eller när du tvättar håret att ta fingertopparna som att massera hårbotten och ge den en riktig tvagning med lugna rörelser och låta dig känna fingertopparna mot hårbotten.
Eller när du tvålar in kroppen att göra det systematiskt och med lugna rörelser och låta dig känna på huden hur dina händer tillsammans med duschtvålen tvättar dig ren.
När du torkar dig efter duschen att göra det kroppsdel för kroppsdel i ett lugnat tempo och känna hur handduken sveper mot huden.
Att ta dig tiden att slå dig ner på toalettstolen och borsta tänderna med lugna rörelser tand för tand och låta dig känna hur tandborsten känns mot tänder och tandkött.
När du smörjer in kroppen så tillåt dig göra det med lugna rörelser tills hudcremen trängt in i huden och låt dig känna hur händerna masserar in hudcremen på kroppen.
När du tvättar ansiktet vid handfatet låt dig göra det med lugna rörelser och låt dig känna tvålen dansa mot huden med hjälp av händerna och tillåt dig känna hur vattnet sköljer ditt ansikte och temperaturen på vattnet.


Nu menar jag inte att du ska ändra på allt detta och bli en sengångare men att ta minst två gånger om dagen och låta dig känna och ge kroppen "finberöring" i ett lugnt tempo.
Du kanske får sätta upp en postitlapp på badrumsspegeln för att påminna dig om att tvätta händerna i ett lugnt tempo.
När du gett dig "finberöring" så säg till dig själv helst högt och säg ditt namn och skulle det var jag så låter det så här: Tack coolbettan för "finberöringen" den var du värd och vad duktig du var som tillät dig känna!

Du kan också ge dig "smygfinberöring" i t.ex soffan då du tittar på tv. Du kan ta din hand och smeka dig på armen och låta dig känna hur det känns.
Dina fötter kanske är torra och fnasiga och du tänker efter duschen: Ja fötterna får jag ta en annan dag! Smörj in dina fötter när du sitter framför tv:n eller när du läser en tidning eller bok och tillåt dig känna hur det känns när cremen och händerna rör vid dina fötter och om händerna känns kalla eller varma mot din hud.

Blunda gärna en stund under din "finberöring" det ger dig en ökad medvetenhet.

Tillåt dig aktivt känna av "finberöring"!

Dessa övningar kommer att öka din närvaro i nuet och skapa för en stund ett lugn för kroppen och själen, dessa övningar lär dig också att tycka om dig själv och ge dig ett värde!

Men även dessa övningar kräver tålamod och träning!

Lycka till!

coolbettan

Har du skitit inför publik och i en svart sopsäck?
Det kan jag nu tillskriva i mitt CV!

Idag började min dag med att besöka stadens röntgenavdelning, "tomten" dvs husläkaren hade ju sänt en remiss för att MR röntga min rygg samt skallen eftersom han ju såg att min hjärna var sjuk.
Stressad vart jag då jag låg i denna trumma i över en timma och jag hade en ny röntgen sju mil bort inom snar tid.

Väl framme vid det sjukhus jag skulle göra nästa röntgen så körde fd:n mig i rullstol eftersom benen inte ville gå i det stressade tillstånd jag befann mig i.

Jag har gjort en liten bildserie så att ni får "följa" med mig under denna undersökning, texten till bilderna lägger jag under bilderna.

Välkomna med mig på undersökning!



Rullstolsrally vart det så det heter duga under hela dagen och det hände mer än en gång att fd:n törnade emot en hissvägg eller liknande, kul var det iallfall!



Väl framme på röntgenavdelningen så bjöds jag på en fördrink!
Hela 4 dl fick jag svepa, jag svepte i mig detta snabbt, höll för näsan, drack, ryste och kväljde.
Drinken jag bjöds på hette kontrastvätska och ni som inte testat denna "läckerhet" tycker jag ska köpa hem 300 griffeltavelskritior och lösa upp i lite vatten.
Nu skulle denna dryck verka i två timmar innan det var dags att få kliva in i dom stora salongerna.
Tiden skulle fördrivas och jag kom på en idé att chocka kroppen med lite mat.



När maten kom till bordet så var det i så stora lass att jag inte trodde mina ögon.
Hur skulle jag få i mig detta?
Men jag var seg och åt upp nästan hela biten med den panerade fisken, tre rödbitsskivor och några linser.
Sedan var jag stolt över att ha fått i mig detta!
Klockan segade sig fram inför tiden jag skulle vara tillbaka, men vi var ute och tittade på polisen som tagit en bil och förmodligen en människa också, jag satt bredvid en dam som inte hostat sedan 1973 och äntligen fick upp det slem som samlats i halsen sedan dess och spottade sedan ut det bredvid mig, det var så "läckert" att lunchen höll på att komma upp i retur och kunde göra hennes slembobba sällskap på marken.
Men tiden gick och det var dags att återvända till röntgenavdelningens stora salonger och väl framme så mötte en sköterska mig och rullade då äntligen in mig.



Detta var det första jag såg när jag rullades in i den fina salongen!



Jag kände såhär då jag fick information om vad som skulle ske!



Sedan skulle musen få sitt också så en tampong skulle doppas i kontrastvätska och tryckas upp i hugget så att säga, visst gjorde jag som jag vart tillsagd lydigt och fint.
Eftersom jag var i dom finare salongerna så skulle jag kläs upp och riktigt ordentligt.



Ett par supersexiga läckra trosor fick jag i min hand för att sätta på!



Och en hellång "klänning" att ta på över dessa läckra trosor.



Sedan så skulle röven få sitt och i den innan tomma hylsan så hade det nu tillsatts kontrastmedel och i tjockleken som det som annars trycks ur tarmen.
Jag hade hoppats att det var silikon då jag igår satt på massagebänken och kände mig som en anka i rumpan då allt skinn putade ut där bak då jag satt och jag och massören skrattade åt det, jag har ju numera rejäl hängröv.
Men det var bara att vänd upp rumpan och få det insprutat, smidigt och lätt gick det trots allt och sköterskan smekte mig så rart under tiden eller om det var läkaren.



När jag sedan såg "toalettstolen" jag skulle sitta på mitt i röntgensalen så vek mitt mod en aning och när jag sedan såg att jag skulle skita i en svart plastsäck så vidgades mina ögon upp.
Men samtidigt kände jag en tacksamhet att säcken var svart och inte transparant.



En linjal fick jag att hålla mellan benen och hade jag varit man hade jag kunnat mäta den som dinglar där fram. vad linjalen hade för betydelse glömde jag fråga. Nu skulle jag först slappna av och sedan knipa och som på bilden krysta.
Jag krystade för glatta livet så att kroppens muskler darrade och jag fick vila ett par gånger emellan och det var tur för jag tog i så mycket ett par gånger att det svartnade för ögonen.
Det hela dokumenterades naturligtvis och kanske jag ligger ute på youtube vi detta laget.
Jag försökte ett par gånger att le mot kameran men det gick inte, men jag hoppas att mitt bruna öga där bak glittrade till mot kameran.
Odören där inne var inte den vackraste doft jag mött efter mitt kalas i plastsäcken!



Så nu har jag suttit på arenan med publik och skitit, popcorn serverades och hejarklacken skrek ut sin ramsa: Heja Bettan ta i nu! Krysta, krysta, krysta!
Mitt "lilla" sår i röven gick upp och nu skulle jag behöva tampongen någon annanstans.
Det var en man i rummet som jag skymtade då och då men jag tror att han höll sig undan stum av min läckerhet!



Men denna läkare och denna sköterska var precis dom rätta för mig att möta i denna undersökning, lugna, omtänksamma och varma, tog sig tid att lyssna och informera och gav mänsklig värme.
Att möta sådanna människor i vården hör inte till vanligheterna för mig och trots att jag var som jag själv tyckte det i en utsatt position så fick dom detta att vara den naturligaste saken i världen.
Och att jobba i en sådan odör och med detta är värt en medalj, tänk att dessa kliver upp på morgonen trots allt och går till sitt jobb och har ett leende på läpparna på sin arbetsplats.
Ett varmt tack till er två!


coolbettan

En trotjänare gick i graven igår!
Jag bevittnade inte det hela med mina ögon utan bara med mina öron!
Denna trotjänare har slitit hund här och varit trogen.
Men nu var det dags för den att lämna hädan och inte diskmaskinshimlen.
Jag har försökt att ge den skötsel och omsorg efter alla konstens regler men nu gick det inte längre.
Tack för alla år och vila i frid!

coolbettan

Det är precis vad mina föräldrar är.
Just nu är det en sömlös natt igen som inte ens sömnpillren klarar att råda bot på.
Jag skulle behöva sova då en dag väntar mig på mig som kräver energi men minnena bara väller fram från det jag var barn.
En bok skulle jag kunna skriva om ämnet barndom och en lämplig titel skulle kunna vara: Flickan som kallades klen!
Men en bok skulle jag aldrig kunna skriva och riskera att någon jag kände läste den och framförallt inte mina barn.
Dom har sett tillräckligt och bildat sig en egen uppfattning om mina föräldrar och gillar det inte, men barnen är otroligt starka som har sagt ifrån till mormor och morfar och struntat i att mormor t.ex kastat saker här hemma eller smällt i dörrar.
Jag trodde aldrig att mormor skulle gå på sina barnbarn som hon gjort mot mig men det gjorde hon för ett och ett halvt år sedan och kanske jag delger er den historien någon gång för att själv få släppa ut den men ska fråga det drabbade barnet först innan jag publicerar den.

Eftersom jag för en tid sedan har börjat svära trots att det var otänkbart för mig tidigare, jag höll så hårt på det att inte ens barnens kompisar svor här hemma, men nu när jag släppt på den "prydheten" säger jag: Fucking shit!


coolbettan

Säg den lycka som vara efter ett bra möte med psykologen ochen skön massage idag!

Ni som varit med vet att jag inte vill ha kontakt med mamma och pappa nu för att jag orkar inte det i denna stund få skulden över det inträffande och inte heller orkar höra hur värdelös jag är.
Fd har meddelat att äktenskapet upphört och att hans kärlekskänslor upp hört och att jag inte vill ha kontakt med dom just i nuläget.

Och jag har ljugit idag eller om jag ska vara snällare mot mig själv dragit en vit lögn lika hårt som att dra upp mormors hosta som sitter hårt i halsen kan vara osagt.
Min pappa har som jag tidigare berättat skrivit "uppmuntrande" sms, b.la skrev han en gång efter två veckor hade gått: Hur länge ska du sörja den man som nu gjort dig så illa?
Ja du pappa hur länge ska jag sörja mina senaste 24 år? Jag har inget svar på den frågan och vart arg då han "pratade" illa om den som varit min livskamrat, skulle jag börja hata hade det varit bättre för min pappa. Han har ju själv blivit lämnad själv men han kanske inte märkte någon skillnad då jag som 10åring intog platsen som "fru" och dess sysslor.
Igår fick jag ett sms och det löd:
Hej Bettan.
Jag måste få kontakt med dig.
Jag har ju inte pratat med dig sedan augusti.
Kan jag eventuellt besöka dig?
Du måste sända mig ett sms.
Hälsn. Pappa.

Sedan kom äldsta dottern in till mig idag och berättade att min pappa ringt henne igår och velat få information men att hon bara sagt att mamma vill inte ha någon kontakt just nu och det får du respektera. Tillslut hade han gett sig och sagt att vi kommer visst inte längre nu, dottern upplyste honom om att det skulle dom inte göra.
Jag säger bara bra gjort min äldsta dotter tänk om det var samma ruter i mig!

Sedan kom fd:n in efter sin resa med båten och berättade att min pappa ringt honom igen igår och velat luska information och undrat om jag bara låg apatisk, fd:n förklarade att så var inte fallet och att jag såg piggare ut när han åkte. Sedan hade min pappa ringt fd:n igen idag.

Jag tog då beslutet att åter svara pappa så att han inte skulle stå här på trappan en dag för då skulle jag behöva trycka ner alla hundra färgpennor jag har i halsen och hoppas på att bli kvävd. Jag skickade trots allt ett sms till både mamma och pappa för drygt en vecka sedan och upplyste dom att jag själv valt att vara själv och bara ägna mig åt mig själv och att jag skulle kontakta dom så fort jag orkade och att jag bad dom att bara ha kontakt med mig och inte blanda in barnen eller fd:n i det som gäller mig.
Nu skrev jag följande till pappa ikväll:
Det har hänt mera saker och jag har b.la blivit överfallen av en man men undkom en våldtäkt.
Jag har mycket att bearbeta och det tar tid och all min energi för att komma ur det så fort som möjligt.
Jag får hjälp att bearbeta detta och barnen och fd hjälper mig med vardagliga saker och har sett till att en kommer och masserar min kropp.
På inrådan av professionellt håll så ska jag bara ägna mig åt mig själv och den krissituation som jag hamnat i och lägga allt åt sidan tills vidare.
Jag kan inte ta emot besök som det är nu och jag har inte energi att tala om det inträffade mer än dom på det profissionella planet.
Om du vill kan du meddela detta till mamma.
Bettan

Strax efter att jag fått leveransrapport på mobilen susar fd:n in genom dörren och meddelar att han fått ett sms av min pappa som lyder följande:
Hej.
Jag har fått ett sms av Bettan ikväll och nu vill jag ha ett klarläggande av vad som skett som slår sönder er familj.
Hälsn. Svärfar

Jag bara undrar om jag har rapporteringsplikt vid 40 år till min mamma och pappa?

Jag kan inte heller berätta för dom att jag tvångsintogs av misstag på psyket eftersom dom redan frågat (som alltid) om det satt sig på mitt psyke.
Jag är så förbannat less på detta psyksnack om mig så fort jag inte faller in i deras ramar men det var ju synd om dom som fick ett sådant misslyckat klent barn från barnhemmet, dom har ju redan visat sitt missnöje med att göra mig så arvslös som bara går enligt lagen kräver eftersom jag inte vart något fint eller dansat hela vägen efter deras pipa. Jag har ställt upp och hjälpt dom mer än vad som anses mycket och deras lilla psyksjuka piga har sagt upp sig nu. Är dom rädda att jag inte ska stå och ta hand om deras bo den dag dom dör för det har dom upplyst mig om att jag ska göra.

Åter vart jag superstressad och känner mig jagad och vill fly!
När ska jag få frid?
När har jag fått nog i denna kråksång?
Ger dom sig när det står på blombandet: Vila i frid?

coolbettan